Korttidspermittering – så funkar det och då kan du använda det

Entreprenör Korttidspermittering
Korttidspermittering – så funkar det och då kan du använda det

Det kan bli tal om många korttidspermitteringar ute i handeln. Foto: Christine Olsson / TT

Olle Aronsson

Medgrundare och ansvarig utgivare

Regeringen har infört ett nytt system för korttidspermittering. Här hittar du svar på vanliga frågor om reglerna.

Vi på Breakit öppnar betalväggen – så att alla entreprenörer kan ta del av journalistik som behövs i krisen.
Vill du stötta vårt arbete och få en kanonbra deal? Just nu är det 50 procents rabatt på Breakit Premium i ett helt år.

Frågor och svar


Vad innebär korttidspermittering?

  • En anställd kan gå ner till som mest 40 procents arbetstid – men ändå behålla cirka 90 procent av lönen. 
  • Samtidigt kan företaget minska sin lönekostnad för medarbetaren med ungefär hälften.
  • Staten kliver in och betalar tre fjärdedelar av kostnaden för att personalen går ner i tid.


När börjar det gälla?
Den 7 april träder reglerna i kraft, men de tillämpas retroaktivt redan från 16 mars.

Var ansöker jag?
Du ansöker till Tillväxtverket. I skrivande stund, 21 mars, är ansökan inte öppen än. Här är Tillväxtverkets sajt som uppdateras löpande. 

Hur mycket kan jag spara?
Här är ett exempel som regeringen använder på sin sajt:

Förslaget innebär att en arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som minskar sin arbetstid till 40 procent kommer få behålla 92,5 procent av sin lön, det vill säga 30 200 kronor. Samtidigt minskar arbetsgivarens kostnader för arbetstagaren till 47,5 procent, från 43 000 för lön och arbetsgivaravgifter till 20 425 kronor. Staten står för resterande del av kostnaden, det vill säga 19 350 kronor som motsvarar 75 procent av den totala kostnaden för arbetstidsminskningen.

Vad krävs för att få utnyttja det?
Oavsett vad måste du som företagare kunna motivera att de medarbetare som du vill ska gå ner i tid faktiskt är drabbade av en tillfällig nedgång, som beror på corona-krisen. Det kan till exempel handla om att säljarna inte har något att göra just nu, eftersom de inte kan springa på möten.

Du måste dessutom först göra andra nedskärningar, till exempel säga upp konsulter eller andra som inte är tillsvidareanställda – så länge inte konsulterna är så kallat verksamhetskritiska. Det finns stöd i lagen för att även konsulter ska kunna få jobba kvar så länge de är nödvändiga.

Dessutom ska företaget kunna visa att svackan är tillfällig. Det kan sätta stopp för till exempel nystartade företag som aldrig har gått med vinst, och därmed inte kan visa upp bokslut som visar att ekonomin var bra före corona-krisen.

Kan medarbetarna säga nej till att delta i korttidsarbete? 
Om du har kollektivavtal, och det finns stöd i kollektivavtalet, så kan enskilda anställda inte säga nej. Utan kollektivavtal måste du få med dig 70 procent av arbetstagarna. Om du inte har kollektivavtal så kan enskilda anställda alltid säga nej – du kan inte tvinga dem. Om till exempel nio av tio anställda säger ja, kan alltså fortfarande den tionde vägra om du inte har kollektivavtal.

Jag har precis anställt en ny person – kan den personen omfattas?
Nej, stödet omfattar inte nyanställda. Man måste ha varit anställd i tre månader.

Om jag tvingas varsla personal, kan jag ändå få stöd för dem?
Ja, det kan du. Stödet gäller personer som var / är anställda under perioden från 16 mars 2020 fram till årsskiftet. Så du som arbetsgivare kan få stöd även för personal som till exempel tvingas sluta under våren.

Jag är egenföretagare i ett bolag där jag själv är ensam anställd.  Kan jag korttidspermittera mig själv? 
Ja, om du driver bolaget i aktiebolagsform ska det vara möjligt enligt Tillväxtverkets senaste besked. Men tyvärr inte om du driver det som enskild näringsidkare. Läs mer här för det senaste.

Jag driver ett familjeföretag, vad gäller då? 
Det kan du läsa mer om här.

Med kollektivavtal
Om företaget har tecknat kollektivavtal krävs det först att arbetsgivarorganisationen har ett centralt avtal på plats med sin fackliga motpart om de nya reglerna för korttidspermittering.

I nästa steg måste du som företagare träffa ett lokalt avtal med den lokala fackklubben, om det finns en sådan, om korttidsarbete.  Om det saknas en lokal fackklubb får dialogen tas med fackföreningen på central nivå.

Om du och facket kommer överens om vilka personer som ska gå ner i tid, och hur mycket, så kan du ansöka om ersättning från Tillväxtverket för att staten ska ta tre fjärdedelar av kostnaden.

Utan kollektivavtal
Om företaget inte har kollektivavtal har arbetsgivaren inte lika mycket flexibilitet vad gäller vilka personer som permitteras och i hur hög grad. Då gäller i stället att företaget måste få med sig 70 procent av de anställda på en viss så kallad driftsenhet.

En driftsenhet definieras vanligtvis som alla anställda som jobbar i samma byggnad.

Minst 70 procent av arbetstagarna på den så kallade driftsenheten måste gå ner i det under den period då företaget får statligt stöd. Detta är en skillnad mot företag som har kollektivavtal, som kan välja mer fritt hur många som ska delta i korttidsarbetet, förutsatt att facket går med på det.

Här finns Tillväxtverkets mall för avtal med anställda för bolag som inte har kollektiv-avtal. 

Läs mer här om specifikt vad som gäller om du inte har kollektiv-avtal.

Hur får jag pengarna från staten?
Efter en överenskommelse med facket eller 70 procent av de anställda kan du som företagare göra en ansökan till Tillväxtverket där du motiverar varför du måste låta anställda gå ner i tid.

Om Tillväxtverket godkänner din ansökan betalas pengarna – den del som staten står för – in på ditt Skattekonto retroaktivt. Du måste alltså först betala ut cirka 90 procent av lönen (exakt hur mycket beror på hur mycket dina anställda gått ner i tid, men det är runt 90 procent) – för att sedan få tillbaka pengar av staten.

LÄS MER: Hela guiden till statens nya stödpaket för entreprenörer här

Läs fler artiklar
LÄS MER