Sök

Riksbanken: Så kan en svensk e-krona se ut

RiksbankenE-krona

T.v: Cecilia Skingsley, vice-riksbankschef.

Jonas de Lange

Jonas de Lange

Reporter

Nu har en första rapport kommit om hur den svenska e-kronan kan komma att bli.

För närmare ett år sedan presenterade vice-riksbankschefen Cecilia Skingsley idén om en svensk e-krona på Breakits event Fintech Stockholm.

"Jag har valt att kalla detta för e-kronor. Vi har inte bestämt oss, men det är startskottet till ett stort utredingsarbete. Det är spännande, vi har kommit mycket längre än många andra länder", sade Skingsley på eventet.

Nu har den första delrapporten för projektet kommit. Där presenterar riksbanken ett förslag på olika egenskaper som e-kronan ska ha.

Det handlar bland annat om att den ska vara tillgänglig dygnet runt, och att den ska utgöra en fordran direkt på Riksbanken.

“Eftersom digitala centralbankspengar som görs tillgängliga för allmänheten är ett nytt och relativt outforskat område har vi i dag inte svar på alla frågor kring framtidens betalningar och en e-kronas roll i denna framtid. Med denna rapport vill vi därför bjuda in till en öppen dialog för att sprida mer kunskap om betalningsmarknadens utveckling och frågor kring e-kronor”, skriver projektledare Eva Julin i rapporten.

I rapportens slutsats skriver hon även att en e-krona skulle kunna bidra till att betalsystemet i sin helhet bättre kan klara av tekniska problem och finansiell oro, jämfört med ett system där elektroniska betalningar hanteras helt av privata aktörer.

Här är Riksbankens punkter:

  • E-kronan är främst avsedd för mindre betalningar mellan konsumenter, företag och myndigheter.

  • E-kronan utgör en direkt fordran på Riksbanken, är angiven i svenska kronor och kan innehas av allmänheten, finansiella institut och företag. Den är tillgänglig i realtid under dygnets alla timmar, 365 dagar om året.

  • E-kronan ger inte någon ränta, men bör ha en inbyggd funktion som gör det möjligt att ge ränta i ett senare skede.

  • E-kronakonton kombineras med en värdebaserad lösning som gör det möjligt att betala små belopp offline och ökar tillgängligheten för grupper som inte vill eller kan ha ett konto med e-kronor.

  • Riksbanken står för e-kronans basfunktioner, men undersöker möjligheten att utnyttja befintlig digital infrastruktur och bjuder in externa aktörer att föreslå hur applikationer som allmänheten möter ska utformas.

Läs mer