Kivra fortsätter sin envisa kamp mot den klassiska pappersposten. Bolaget, som backas upp av några av Sveriges tyngsta investerare, vill ersätta de brev som svenskarna får hem från till exempel banker, elbolag och myndigheter med en digital variant.
Nu har Kivras rykande färska bokslut hamnat i Breakits händer. Bolaget ökade förra året omsättningen från 2,5 miljoner till 7 miljoner.
“Vi har ju en väldigt baktung affärsmodell. Det är många års produktutveckling och arbete med att få in användare, innan man kan tjäna pengar med den här modellen. Men nu på senare tid har det blivit allt mer kul att titta på siffrorna”, säger Kivras vd Stefan Krook.
Han tror att Kivra mer än dubblar omsättningen under 2017, vilket skulle föra bolaget ett tydligt steg närmare långsiktig lönsamhet.
Stefan Krook räknar dock också med större förlust i år än 2016 på grund av mycket högre marknadsföringskostnader.
Under 2016 gjorde Kivra en förlust på 22 miljoner kronor, en ökning från 17 miljoner 2015.
“Det som är skönt att se är att vi nu får en bekräftelse på att vår intäktsmodell, det digitala portot, faktiskt fungerar. Vi siktar på att vi ska kunna tjäna pengar 2019”, säger Stefan Krook.
Precis som med vanliga frimärken så bygger Kivras affärsmodell på att ta betalt per skickat brev. Ett digitalt brev från till exempel ett elbolag till en privatperson kostar 1:50 kronor, om bolaget skickar väldigt många brev och därmed har gjort sig förtjänt av mängdrabatt.
En mindre avsändare får betala 3 kronor per digitalt “brev”.
Än så länge är det dock bara privata aktörer som betalar. Svenska staten, som är en stor avsändare av digital post, har hittills inte börjat betala – något som Kivras vd många gånger kritiserat.
Under våren kom en statlig utredning som föreslår att staten ska börja betala. Riksdag och regering har dock ännu inte tagit ställning till utredningen.
“Det är förstås väldigt rimligt att även staten börjar betala för den här tjänsten. Eftersom vi vågar tro på att det kommer att bli ersättning även från staten, så har vi också vågat börja trycka på med marknadsföring i år vilket vi inte gjort tidigare. Men om vi skulle få signaler från regeringen om att det trots allt kanske inte blir ersättning för myndighetspost, ja då kanske vi får tänka om där och backa igen”, säger Stefan Krook.