Alla som driver företag tvingas förr eller senare, vanligtvis förr, bestämma sig för vad de ska ta betalt. Hur mycket ska det kosta? Frågan är alltid komplicerad.
Svårast av allt verkar det vara i min egen bransch, nyhetsindustrin. Där velar vi fortfarande kring om vi ens ska ta betalt, vilket är en av förklaringarna till att det hittills har varit tufft att få folk att langa fram betalkortet.
Men nu börjar det hända flera intressanta saker, som pekar ut en riktning för framtiden. Dels har medierna satsat mer på teknikutveckling. Men det handlar också om något så banalt som att de har vågat sänka priset.
Amerikanska Washington Post har gått i bräschen. Sedan bolaget köptes upp av Amazon-grundaren Jeff Bezos har Washington Post bland annat lanserat prenumerationer som bara kostar runt 300 kronor. Då får man den nationella utgåvan digitalt. I ett helt år. Det har hittills varit en stor framgång.
Att sänka priset så kraftigt var säkert inget lätt beslut. Branschen har många, många år av prishöjningar bakom sig på printsidan, vilket lett till att det numera i Sverige kostar runt 5.000 kronor om året att få hem en tidning varje dag.
Att samtidigt sälja exakt samma innehåll, men i en digital förpackning, för en bråkdel av priset är en pedagogisk utmaning.
Länge verkade därför många morgontidningar tro att de skulle ta ut nästan samma pris digitalt som i print. Den framtid som målades upp var ganska dyster:
-
På ena sidan: Jättedyra kvalitetsmedier som konsumeras av en intellektuell och ekonomisk elit. Pris: 500 spänn i månaden och liknande.
-
På andra sidan: Gratis skräpmedier som jagar klick i desperat konkurrens med Facebook och Google om annonspengar. Målgruppen: En dåligt informerad underklass.
Själv har jag aldrig trott att den utvecklingen skulle bli verklighet. Jag brukar likna det vid ett samhälle där de enda klädaffärer som finns är Armani och Ullared. Inget mellansegment.
Det är förstås helt orimligt att mediebranschen skulle sakna mellansegment. Och precis det verkar mediehusen nu ha insett.
Jag följer med viss besatthet prisutvecklingen för digitala tidningsprenumerationer, och kan konstatera att det numera faktiskt bara kostar 99 kronor i månaden att få alla artiklar på Svd, Sydvenskan eller DN. Som Netflix eller Spotify, med andra ord.
Därmed tror jag att vi har landat på en rimlig nivå. Påståendet att bara "eliten" skulle vilja betala 99 kronor i månaden för bra journalistik är rent påhitt.
Domedagsprofeterna hade fel.