Stor genomgång: Medier på nätet – så många betalar och så snabbt växer de

Breakit - Stor genomgång: Medier på nätet – så många betalar och så snabbt växer de
Allt fler låser in nyheterna på nätet. Foto: Fredrik Sandberg/TT.
Emanuel Karlsten
Emanuel Karlsten
Krönikör

Många av de svenska tidningarna skryter om hur många som betalar för journalistiken. Men hur bra går det egentligen?

Emanuel Karlsten
Emanuel Karlsten
Krönikör

Mediepodden har gjort en rundringning till de största tidningarna i Sverige för att få siffror.

Mediepodden pratade förra veckan om problemet för journalistiken med betalväggar. Men det är viktigt att komma ihåg att det i många avseende är en första, tydlig ljusning för journalistiska medier som länge kämpat med en hållbar ekonomisk modell. Man skulle till och med kunna sammanfatta läget med att det just nu är hoppfullt.

Så här ser det ut idag för fyra av våra största svenska medier:

Aftonbladet:
# 250 000 prenumeranter totalt
# Cirka 215 000 fullbetalande - 59 kronor /månad
# Intäkt cirka 12,7 miljoner kronor / månad

Dagens nyheter:
# 85 000 prenumeranter totalt
# 80 000 fullbetalande - antingen 99 kronor / månad eller 179 kronor /månad (inkl e-tidning)
# Intäkt minst 7,9 miljoner kronor / månad

Svenska dagbladet:
# 44 500 prenumeranter totalt
# “En majoritet fullbetalande” - 185 kronor / månad
# Intäkt cirka 5,7 miljoner kronor / månad

Mittmedia:
# 17 981 prenumeranter totalt
# 11 466 fullbetalande - 99 kronor / månad
# Intäkt cirka 1,1 miljoner kronor / månad

Det mest positiva är kanske inte intäkterna, utan tillväxten. Mittmedia har nått sin position, trots att de startade i oktober 2016 och med full kraft först från januari i år. Även Dagens nyheter ser en starkt positiv trend: Från 10 000 betalande 2014, till 35 000 betalande 2016 och 2017 har de alltså växt till 80 000. Svenska dagbladet är inte lika öppna med exakta siffror, men även de vittnar om stark tillväxt.

Det ser alltså för första gången hoppfullt ut för modellen. Lovande är också det aktiva och djupa arbete mediehusen gör kring den data de får fram om sina prenumeranter. Efter Mediepoddens genomgång av de potentiella problemen med betalväggar har vi kunnat ta del av detaljerade genomgångar av hur man i detalj arbetar med att både konvertera prenumeranter och hålla dem aktiva i systemet. Här finns avancerade system och nyckeltal som mäter konvertering, vilken typ av material som konverterar och hur man får inloggade läsare att läsa mer.

Genomgången visar dock fortfarande på potentiella problem. Svenska dagbladets premiumchef Anna Careborg uttryckte problemet tydligast när hon beskrev att deras organisation är “data-informerad”, inte “datadriven”. Eller när hon beskriver att varje gång de gör viktiga journalistiska gräv, så lägger de dessa utanför betalväggen. Det vill säga: de gånger de faktiskt gör journalistik som är värd att betala för, ser de den som så viktig för samhället att de ändå väljer att inte ta “betalt” för den.

Och om man är datadriven, hur ska man då se på att viktig, men tråkig, journalistik inte genererar varken läsning eller konvertering?

Givetvis är inte någon av de här medierna robotar som slutar göra den här typen av journalistik bara för att data inte pekar ut den som lukrativ, men här finns en fara i förlängningen, när den här intäktskällan blir allt mer bärande.

Så vad ska man göra? Vi diskuterar och analyserar allt detta tillsammans med fler datapunkter i veckans avsnitt av Mediepodden. Du prenuemrerar via Itunes, Acast eller lyssnar här:

Läs fler artiklar

På breakit.se sparar vi information om ditt besök i kakor. Se vår policy.

OK
Läs nästa artikel