Sök

Glorifieringen av startups främjar orättvisa regler för företagare

Startuplivets baksida

Camilla Björkman, Breakit. Foto: Jonas de Lange.

Camilla Bergman

Camilla Bergman

Den glorifierade bilden av startuplivet riskerar att sätta käppar i hjulen för företagare, skriver Breakits Camilla Björkman.

Den här veckan har Breakit granskat startuplivets baksidor: ångesten, oron och det ekonomiska bortfall många startupgrundare har.

En uppskattad och behövd granskning – men också kontroversiell. “Sluta gnäll – det är ingen som tvingat dig att bli entreprenör”, skrev min krönikekollega Viggo Cavling. “Vilka borde vi egentligen skriva om, människor med miljarder på kontot eller ensamstående mammor?”, twittrade Ehsan Fadakar, chef för sociala medier-strategi på Schibsted.

Det är inte första gången jag hör liknande tongångar.

“Det är inte synd om er, ingen tvingar er, ni tjänar så mycket pengar …” – det har varit samma visa under de 10 år jag drivit eget företag. Enda skillnaden är att det förut hette “företagare” eller “entreprenör” i stället för “startup”.

Visst finns det ett gäng privilegierade startup-glidare i Sverige idag. Som lever på föräldrars eller riskkapitalisters pengar, utan att själva kavla upp ärmarna och ta någon risk. Jag har träffat en del av dem och är inte direkt imponerad.

Men de allra flesta är så långt ifrån den bilden man kan komma.

Faktum är att många av de vi kallar “startups” idag egentligen inte ens är startups, om man syftar på snabbväxande techbolag. Eftersom det coolare ordet “startup” nästan ersatt det gamla vanliga “driva företag” drar vi alla över en kam. Men de flesta är egentligen vanliga företagare som tagit en ekonomisk risk, levt utan lön i starten och jobbar betydligt mer än de flesta. Många av dem får aldrig in riskkapital – eller är ens intresserade av det.

Den många gånger falska bilden av startupgrundare skapar problem på många plan.

Inte bara blir företagare misstrodda när de för en gångs skull talar ut om hur de egentligen mår – vilket mina exempel ovan visar. Ännu mer allvarligt är att vi glömmer att prata om hur den här gruppen missgynnas, eftersom Sverige fortfarande är anpassat efter att alla ska vara anställda.

Några exempel är orättvisa regler för sjukpenning, föräldrapenning och A-kassa. Till exempel kan personer som startat aktiebolag och inte tagit ut lön första året – vilket 60 procent av grundarna i vår undersökning inte gjort – riskera att stå utan både sjuk- och föräldrapenning om de blir sjuka eller gravida.

Lika illa är den brist på skyddsnät som finns när ett företag går omkull, vilket vår krönikör Björn Flintberg vittnar om på Breakit. Hans konkurs är ett exempel på hur alla hyllar en startupgrundare på väg upp – men på vägen ner dras röda mattan undan.

Visst finns det positiva exempel också – framgångsrika startupbolag har börjat tvinga politikerna att inse vilken viktig grupp företagare är för Sverige.

Men än är det långt kvar, vilket tyvärr inte syns när vi fortsätter att glorifiera hur det är att driva en startup. Därför är det bra att startupgrundare i veckan på Breakit vågat prata om hur verkligheten ser ut. Inte bara för att andra kan känna igen sig – utan för att även omvärlden och politiker ska sluta se på dem som glidare med miljarder på kontot. Förhoppningsvis är det ett litet steg mot att orättvisa regler förändras.

STARTUPLIVETS BAKSIDA

Entreprenörer ses som vår tids rockstjärnor. Men i själva verket är livet som egenföretagare ofta slitsamt och utan lön för mödan. I artikelserien Startuplivets baksida rapporterar Breakit om de tuffa delarna av entreprenörslivet. Erfarna företagare vittnar om ångest, enorm stress, kärv privatekonomi, förstörda relationer och om misslyckade satsningar. Läs alla delarna i serien här.

Läs mer