Sök

Här är otäcka avtalsdetaljen som gör entreprenörer till förlorare

preferensaktier

TT/Eric Risberg

Stefan Lundell

Stefan Lundell

Medgrundare och reporter

När bubblan spricker är det inte riskkapitalisterna som tar smällen – utan entreprenörerna.

”En techbubbla? Nej, glöm det” - enigheten bland de vi intervjuade i torsdags på SUP46:s stora sommarmingel var smått rörande.

Här fanns knappt en tillstymmelse till oro över de uppblåsta värderingarna i techsektorn.

Jag hoppas verkligen att de har rätt. För det är just dessa unga, entusiastiska startup-entreprenörer och deras anställda som kommer råka värst ut om (när!) bubblan spricker.

Men riskkapitalisterna då, som tillsammans pumpat mångmiljardbelopp i bolagen? Det är väl ändå de stackarna som kommer få ta den värsta finansiella smällen? Så invänder säkert en del av er som läser detta. 

Glöm det. De har redan säkrat upp sina insatser med både hängslen och livrem.

Det är dock få som känner till det. Inte minst bland de anställda på startup-bolagen är okunskapen stor. 

Jag ska villigt erkänna att jag själv var lyckligt ovetande om situationen fram tills för precis nyligen när två erfarna entreprenörer förklarade för mig hur det egentligen ligger till. Den här kunskapsbristen ger riskkapitalisterna ett förhandlingsövertag som de självklart inte är sena att utnyttja.

Allt kokar ned till den föga publikfriande termen ”likvidationspreferens”. Det är verktyget som riskkapitalisterna använder för att skjuta över så mycket risk som möjligt på entreprenören och i förlängningen personalen.

Låt oss ta ett fiktivt exempel för att illustrera problemet:

Förhandlingarna mellan entreprenören och riskkapitalisten är på väg att avslutas. Uppgörelsen i detta tänkta exempel går ut på att riskkapitalisten stoppar in 20 miljoner kronor i entreprenörens bolag. För det får riskkapitalisten 20 procent av hela företaget. Men istället för vanliga aktier tecknar riskkapitalisten så kallade preferensaktier.

I villkoren för preferensaktierna står inskrivet att vid en försäljning så är det riskkapitalisten som får utdelning först. Här varierar uppgörelserna men i normalfallet brukar det handla om ”1Xpreferensaktien”. Det betyder i praktiken att om bolaget i det här fallet säljs för 20 miljoner kronor så hamnar alla pengarna hos riskkapitalisten.

Enligt flera personer som jag pratat med i arbetet med denna artikel så förekommer det också att svenska riskkapitalister kräver ”2Xpreferensaktien” eller till och med mer. Även om värdet på bolaget då dubblas får riskkapitalisten alla pengarna och entreprenören och eventuella personaloptionsinnehavare går lottlösa.

Det går att argumentera för att riskkapitalisternas användande av likvidationspreferenser är helt korrekt. De stoppar ju trots allt in riktiga pengar och sådant brukar premieras framför entreprenörens insats som till största delen består av arbete.

Låt så vara men min poäng är att när sättningen på techmarknaden kommer (och det gör den förr eller senare, var så säkra) är risken att de snåriga preferensreglerna kommer som en obehaglig överraskning både för entreprenörerna och deras anställda. Den besvikelsen kommer slå tillbaka mot hela industrin och i värsta fall driva på en redan negativ nedåtspiral.

Spännande? Hör mer om detta i Breakits podcast.

 

Läs mer