En sak som alltid sticker ut och häpnar många svenska entreprenörer och investerare när vi diskuterar Kina är alltid en sak: hastigheten kinesiska startups kan skala.
Låt mig ge några exempel:
# En kompis här i Shanghai håller just nu på att lansera en nyhetsapp, nyheter från världens alla hörn förpackat i kortare videoformat. De tog in sin första kapitalrunda strax innan sommaren, på ungefär ett halvår har de från ett blankt A4 blivit 300 anställda, reportrar på alla kontinenter, byggt egen teknik och lanserar appen på bred front i hela Kina under kommande veckan.
# Ofo, tänk dig en Uber fast för cyklar, har på två år gått från ingenting till att ha tillverkat och rullat ut över 70,000 cyklar som genererar en halv miljon resor varje dag. Tillsammans med deras konkurrent Mobike har de under året tagit in över 2 miljarder kronor i riskkapital.
# Svensk-kinesiska paret Yu och Sophia (skrivit om här) som startat Tantan har på två år gått från en produktidé till att ha över 6 miljoner dagliga användare.
Alla som har på något sätt varit med ett snabbväxande bolag vet hur svårt det är – ta bara mitt första exempel. Hur hinner man ens anställa 300 personer på ett halvår? Och sedan ovanpå det få organisationen att få ut en helt ny produkt och teknik på marknaden under samma tidsperiod?
Vilket leder till nästa punkt. Alla exempel jag nämner ovan bygger faktiskt något innovativt från grunden. Om ett sådant bolag kan skala upp så snabbt – hur snabbt kan då någon som kopierar dig komma igång?
I möten med kinesiska entreprenörer och investerare har jag insett att de framför allt sticker ut på tre sätt:
# Den totala avsaknaden av rädsla när man expanderar – möjligheterna så många, samtidigt som konkurrensen är mördande. Antingen kör man på eller så är det ingen idé att försöka.
# Extremt agila team – landet och konsumenterna förändras i så rask takt så det finns inget som heter femårsplan, inte ens något som heter ettårsplan. Detta är en mentalitet som är genomgående hos samtliga i hela företaget, vilket gör det väldigt enkelt att testa nya saker, byta riktning och så vidare.
# Snabba beslut: allt rör sig så snabbt så man oftast inte har tid att ”sova på saken”. Stora viktiga beslut delas därför upp till mindre mikrobeslut; bestämma något på morgonen, implementera på eftermiddagen och börja om imorgon.
Sedan finns det ju också en uppenbar nersida med detta, att man blir för spretig, stänger ner initiativ för snabbt med mera. Men på en gigantisk marknad och ett evigt kaos är det oftast viktigare att man springer snabbt än alltid springa rätt.
Tom Xiong
Driver startupen Move Shanghai. Tidigare vd på bland annat Tv.nu.