Drönare, obemannade luftfarkoster i form av små flygplan eller helikoptrar, har väckt stort intresse bland globala och digitala jättarna runt om i världen – trots att utvecklingen bara är i sin linda.
Fraktföretaget DHL använder idag drönare för att leverera varor till den tyska ön Juist, den kinesiska giganten Alibaba började tidigare i år flyga hem ingefärste till köpare i flera kinesiska städer och den amerikanska e-handelsjätten Amazon är inne och nosar på liknande leveranslösningar.
Marknaden för flygfotografering uppskattas i sin tur vara värd en miljard dollar globalt idag och den civila drönarmarknaden tros i år nå ett värde på 200 – 400 miljoner dollar. Den siffran väntas därefter öka till 5 miljarder dollar år 2021.
Det amerikanska företaget Matternet har redan tagit fram en drönare som kan transportera ett kilogram tungt paket två mil på en och samma batteriladdning. Tekniken tros även komma till användning vid mer analyserande insatser så som att övervaka brottsplatser, brandplatser och krigsområden.
Men enligt en färsk rapport från Stockholms handelskammare riskerar Stockholm att gå miste om sin del av kakan.
I rapporten, som heter "Släpp fram drönarna", konstateras det att regelverket för drönartjänster i Sverige snarast bör ses över och att lagar och regler inom "en nära framtid" kommer att hindra Stockholm från att utnyttja teknikens fulla potential.
"Tekniken har utvecklats i snabb takt de senaste åren. Det bör finnas utrymme att anpassa reglerna för att underlätta för drönartjänster. Man bör inte vänta på EU:s lagstiftning då det är oklart hur lång tid det dröjer innan den är på plats", skrivs det bland annat i rapporten.
Som reglerna ser ut idag så krävs det tillstånd för att få flyga drönare utom synhåll, över tätbebyggda områden och i närheten av flygplatsers kontrollzoner.
I Arlandas kontrollzon, som sträcker sig 20 kilometer i respektive riktining från flygplatsen, tilldelas det idag inte ut några som helst tillstånd för flyg med drönare. I Brommas kontrollzon, som i princip täcker in hela Stockholm, är det däremot principellt möjligt att få tillstånd – men fortfarande svårt.
"Varje kontrollzon ser lite olika ut. Det har att göra med banriktningarna för landningsbanorna. I Brommas fall har de tidigare haft mycket privatflygsverksamhet, så den är dimensionerad för det", säger Karl-Johan Fridheim, som är ansvarig för Arlandas kontrollzon.
Hur svårt är det att få ett tillstånd i exempelvis Brommas zon?
"För det första krävs det ett tillstånd från Transportstyrelsen. När man har fått den kvalitetsstämpeln så ska man söka tillstånd från oss på Luftfartsverket också. Det gör man enskilt inför varje flygning och beroende på vad det är för trafik så kan man kanske få ett".
Reglerna för drönare beslutades 2009 och sedan dess har antalet tillstånd i stort sett fördubblats varje år. I dag finns det cirka 450 tillstånd för drönare i Sverige, varav 30 i Stockholm.