Sök

Stor genomgång: Så har det gått för tech-nykomlingarna på börsen i år

SleepoPlejd

Johanna Ekström

Johanna Ekström

Reporter

Vi har undersökt hur det har gått för 18 nya, svenska techbolag som börsnoterats i år – och varför intresset för techuppstickarna varit så stort.

“Succé när bolag x går till börsen”. “Pengaregn över ägarna när bolag y noteras”. Ungefär så har det låtit flertalet gånger på Breakit under året.

Under 2016 har många techbolag sett börsen, främst de mindre listorna, som ett alternativ till att ta in klassiskt riskkapital.

Breakits sammanställning visar också att det överlag har gått väldigt bra för bolagen. De 18 bolag som vi tittat på ligger (runt lunchtid tisdagen den 27 december) tillsammans på plus 50 procent jämfört med teckningskursen. Det kan jämföras med 6,28 procent plus för börsen som helhet. 

Fyra av bolagen har blivit riktiga raketer. IOT-bolaget Plejd, som utvecklar en teknik för att göra lampor smarta, är ett av dem. Bolaget noterades i april, och sedan dess har kursen ökat med 138 procent.

Tre andra succéer är bettingbolaget Catena Media, Cellink, som skriver ut mänsklig vävnad i 3D, samt datainsamlingsbolaget Nepa. De har ökat med 149, 198 respektive 140 procent (se diagram nedan för samtliga bolag i jämförelsen).

Samtliga bolag som är med i Beakits granskning. Procentsiffran anger hur mycket de har ökat eller minskat i jämförelse med teckningspriset. 

Att det generellt sett gått så bra finns det flera skäl till. Dels finns det en hunger på tillväxtbolag när räntorna är låga, dels ger den framgång som många bolag med techstämpel haft på börsen mersmak. Det, i kombination med att det inte finns så många techbolag på börsen att investera i, har gjort att många bolag övertecknats flera gånger om.

Enligt John Skogman, en av entreprenörerna och analytikerna bakom Börspodden, är småspararna både duktiga på att nosa upp och beredda på att lägga en slant på techbolagen som noteras.

Han pekar också på att Fingerprint har gjort många småsparare till miljonärer. De är nu beredda att satsa pengar på nya bolag i förhoppningen att de ska bli nästa börssuccé.

“Det i sin tur gör att värderingarna har kommit upp på börsen. Den typen av värderingar hade varit svårare att få vid sidan om. Bolagen får bra betalt och därför går de hellre till börsen än till riskkapitalisterna”, säger han.

På börsen kan ägarna också få ett “riktigt” värde på bolaget. En notering underlättar också för framtida nyemissioner.

“Tyvärr är det så att de flesta av de här bolagen kommer behöva ta in mer pengar framöver. Ingen bransch är så svår att lyckas i som teknikbranschen. Därför kommer vi också få se stora misslyckanden. Många teknikbolag hade gått i konkurs om de inte hade varit på börsen”, säger John Skogman.

Trots att det i det stora hela har varit succé för årets noteringar finns några startups som hittills inte har levererat till aktieägarna. E-handeln Sleepo, som säljer möbler på nätet, noterades  i januari i år. Aktiestarten blev svängig, och nu är aktien värd 69 procent mindre jämfört med teckningskursen.

Inte heller spelstudion Gold Town Games har blivit någon succé. Nu ligger bolaget på minus 25 procent jämfört med vid handelsstarten i juli.

E-handelsplattformen Litium ligger på minus 19 procent och hajpade foodtechbolaget Simris Alg på minus 6 procent sedan noteringen i april.

Ett av de senaste bolagen ut, Edgeware, blev inte heller någon supersuccé. Även om noteringen betydde att ägarna cashade in betydande belopp. En knapp vecka efter noteringen låg värdet kvar på samma nivå som teckningskursen.

Enligt John Skogman beror det dels på att Edgeware var ganska dyr vid noteringen, men också att det skett en avmattning på börsen nu i slutet av året.

“Mycket pengar har sugits in i börsen i olika noteringar och nyemissioner under året, det finns bara en viss mängd pengar”, säger han.

Den effekten märktes dock inte av när Appspotr noterades i slutet av december. I nuläget är bolaget upp 70 procent.

Trots att det råder något av en techhajp på börsen just nu tycker John Skogman att det finns några varningsklockor.

“Det finns jättestora risker att det är en bubbla likt den 1999-2000. Nu har det gått så pass lång tid sedan dess att det finns en möjlighet att värderingarna har kommit upp alldeles för högt”, säger han.

En annan risk att ha med i beräkningen är att många av bolagen inte ens är i närheten av att gå med vinst.

“När de väl börjar tjäna pengar försvinner drömkänslan. Drömfaktorn är en av de viktigaste faktorerna när det gäller att hålla uppe värderingar på teknikbolag. Värderingarna trycks gärna ihop när man väl börjar titta på riktiga siffror”, säger han.

Läs mer