Breakit - Breakit testar: Hololens är galet mycket bättre än alla VR-brillor

Breakit testar: Hololens är galet mycket bättre än alla VR-brillor

Jonas de Lange
Jonas de Lange
16 sep 2016, kl 14:11

Breakits reporter och främste hårdvarunörd Jonas de Lange satte på sig ett exemplar av Microsofts headset för blandad verklighet – Hololens. Då försvann det häftiga med VR.

Jonas de Lange
Jonas de Lange
16 sep 2016, kl 14:11

Jag håller en knuten näve framför mig och öppnar handen. Plötsligt dyker en startmeny upp framför mig ur tomma intet. Den svävar mitt i det kalla vita konferensrummet hos konsultbolaget Avanade.

På huvudet har jag drygt ett halvkilo med processor, sex olika kameror, glasplattor framför ögonen och en mystisk ljuskälla. Det är Microsofts Hololens-brillor.

Bolaget kallar upplevelsen för “mixed reality”, eller blandad verklighet. Det hela bygger på att man placerar virtuella element i det vanliga synfältet. Detta skiljer sig från förstärkt verklighet, AR, som innebär att man kombinerar virtuella och verkliga element på en specifik skärm eller yta, oftast med någon form av “pass through”-kamera i stil med Pokémon Go.

Scott Leaman, innovationsansvarig på Avanade i Seattle, visar mig runt i gränssnittet, trots att det bara är jag själv som ser programfönstren som svävar framför oss.

Jag fixerar blicken vid en applogga och “klickar” med pekfingret i luften framför mig. Appmenyn ersätts med en haj som svävar framför mig.

“Testa att gå runt den. Headsetet känner av hur du rör dig i rummet”, uppmanar Scott.

Det är nästan så man inte tror det. Hajen hade lika gärna kunnat vara en plastfigur hängande i linor från taket. Den fortsätter stirra mot den ena väggen när jag går runt den.

“Det här kommer designbolagen att betala mycket för att kunna göra”, tänker jag när jag spatserar bort mot stjärtfenan.

Bilföretag gör i dagsläget gigantiska modeller av sina bilar i lera. Med ett sådant headset kan de istället göra digitala 3D-modeller och ändå få samma rumkänsla.

Ytan jag kan röra mig på är inte ens begränsad. Åtminstone inte av något annat än rummets fyra väggar.

I över ett år har jag med avund kunnat läsa om amerikanska journalisters erfarenheter och pratat med svenska entreprenörer som har fått testa upplevelsen. Varje gång beskrivs det som fullständigt banbrytande.

Jag kan bara hålla med. Det känns som framtiden – om än en något ofärdig framtid. Jag ska inte vara för haussig. Men ibland är det verkligen svårt att hålla sig.

Den främsta överraskningnen är hur löjligt mycket mer bevkämt ljuset från Hololens är än både Oculus Rift, Vive och Gear VR.

Varje gång jag testar ett par VR-brillor är det en ständig kamp för att justera fokus och ett frenetiskt blinkande för att klara av det starka skärmljuset som väller in över mina ögon.

Med Hololens är det en helt annan femma. Istället för hela skärmar som bombarderar ögonen med ett konstant ljus, projiceras istället hologram på två glasplattor framför ögonen.

Att man kan manövrera i omgivningen utan att vara rädd för att marschera in i en vägg är givetvis också ett välkommet inslag i korsningen mellan verkligheten och den virtuella världen.

Jag hade utan problem kunna sitta med headsetet och skriva den här artikeln. Det enda som hade behövts utöver brillorna är ett tangentbord. All nödvändig hårdvara finns redan i själva hololensen. Ingen dator, inga sladdar.

Samtidigt ska jag försöka att spara lite på haussen. Hela AR/VR/MR-grejen är redan på tok för hajpad. Det är framförallt tre saker som gör att jag har en lite mer avvaktande inställning till Hololens.

Ledtiderna är långa

Precis som försäljningen av VR-brillor inte har lyft ordentligt kommer det ta tid innan var och varannan människa har en Hololens på jobbet. Prylarna är dyra och även fast det finns tydliga exempel på hur företag kan utnyttja tekniken, kommer det i vanlig ordning att dröja innan något händer på riktigt.

Vanliga konsumenter verkar tyvärr bli utan något

Med tanke på att utvecklarversionen av headsetet kostar hela 3000 dollar, motsvarande 25.500 kronor, kommer nog inte Hololens 1.0 att någonsin nå vanliga konsumenter. Istället blir det sannolikt tungindustriföretag och IT-konsulter som kommer ha råd och kapacitet att utveckla ordentliga tjänster till headsetet.

Att använda en hololens betyder inte att man kan slänga alla sina skärmar

Ett problem som jag upplevde redan under demosessionen är att synfältet (field of view) för hologrammen är för litet. Går man för nära ett objekt hamnar delar av det utanför skärmen. Det kan bli ett problem om prylen ska säljas in till designprojekt av saker som är större än en colaflaska eftersom man inte kan kika närmare på detaljer utan att resten av objektet “försvinner” från rummet.

Det här är ganska centrala punkter för produktens – och branschens – vidare utveckling. Jag hoppas verkligen att Microsoft och dess konkurrenter löser problemen för jag vill inte gå tillbaka till ansträngande VR-headset efter det här.

Läs mer om:
Läs fler artiklar
Läs nästa artikel