Det Helsingborgsbaserade bolaget Inyett har funnits i snart fem år och har bland annat 200 kommuner på kundlistan. Utöver det har företaget, som hjälper sina kunder att kontrollera och analysera betalningar, även avtal med privata aktörer som Peab och HSB.
“Målet från början har varit att vi ska hjälpa våra kunder så att varje skattekrona går rätt. Utöver det hjälper vi privata bolag att få bättre lönsamhet, en säkrare affär och att ta ett samhällsansvar så att pengar inte betalas ut svart”, säger Inyetts vd och delägare Jone Sølvik.
Idén fick grundaren Johan Henckel 2009 när han läste om en kvinna som reste till Söderhavet för kommunpengar, som kommunen inte kunde kräva tillbaka.
Sedan start har Inyett, via sin automatiska tjänst, kunnat förhindra en rad felaktiga transaktioner. Det rör sig inte enbart om att upptäcka bluffakturor, utan också om att se till att det inte sker dubbelbetalningar eller utbetalningar till företag som saknar f-skatt eller som kanske har skulder hos Kronofogden.
I somras upptäckte Jone Sølvik att ett gironummer hade blivit fel hos en leverantör. Istället för att gå till ett stort energibolag gick betalningarna till ett litet fik. I det här fallet rörde det sig inte om någon medveten bluff.
“Vi kontrollerade om det var någon annan som var på väg att betala till den leverantören, då upptäckte vi att Filipstads kommun skulle betala 300 fakturor, till ett värde på 1,9 miljoner kronor, till den här leverantören dagen därpå”, säger han.
Det är inte första gången kommuner kunnat undvika att betala ut miljonbelopp felaktigt, menar han.
“En annan kommun som vi har som kund uppdaterade sitt ekonomisystem. Det innebar att inga filer gick iväg under två dagar. När de väl gick iväg den tredje dagen slank en extrafil med. Varken bankerna eller ekonomisystemet reagerade, men vi kunde varna om 151 betalningar som skulle gå iväg dubbelt. Det rörde sig om ett belopp på 2,2 miljoner kronor”, säger Jone Sølvik.
Även om beloppen på de felaktigt utbetalda fakturorna oftast går att få tillbaka är det något som tar tid och arbetskraft, menar han.
“I det här fallet sade representanten på kommunen att det skulle ha tagit dem ett år innan de fått koll på det. En del av leverantörerna kanske inte heller vill betala tillbaka direkt”.
Affärsmodellen bygger på att kunderna betalar en månadsavgift baserad på hur många transaktioner som görs årligen.
I år landade Inyett, som har brutet räkenskapsår, på en omsättning på 12,8 miljoner och ett resultat på 2 miljoner kronor. Målet är att tredubbla omsättningen till nästa årsredovisning, som kommer om 18 månader.
Att framöver presentera sina resultat på årsbasis är ett första steg mot en framtida börsnotering.
“Det är vår vision att gå till börsen, men när det kommer ske kan vi inte svara på i nuläget”.
Bolaget tog i början av året in 6 miljoner kronor i kapital från bland annat Örjan Johansson, styrelseordförande i smarta cykelhjälmsbolaget Hövding.
Pengarna ska bland annat användas till att öppna kontor i Stockholm och Göteborg samt att expandera till Norge.