Vård och Tech = Medtech är det nya svarta här på Breakit. Jag testade vårdtjänsten Kry redan i vintras. Det funkade utmärkt redan då. Jag fick både goda råd och rätt medicin av en mammaledig läkare med ett spädbarn i rummet bredvid.
Att vården av människor behöver styras upp digitalt är ingen överraskning. Ska vi likt Grönlandshajen närma oss evigt liv behövs det digitala styrmedel. Och fri konkurrens. Det senare är ett rött skynke för många politiker. Det kan jag förstå när det gäller skolan som är myndighetsutövning, men inte när det gäller vården.
Här kommer ett förslag till sjukvårdsminister Gabriel Wikström som jag vet kommer att rädda många liv: outsourca och digitalisera blodgivningen i Sverige. I dag ger 3 av 100 vuxna svenskar blod. Det borde vara fler och just nu pågår det en konstig kampanj – Missing Type – som bygger på att vi ska ta bokstäverna a, b och o på olika platser, exempelvis i Aftonbladets logga och slutet på min förra krönika, för att visa att det råder brist på dessa blodgrupper.
Blod är liksom de flesta färskvaror då och då en bristvara. Enda sättet att lösa krisen är att uppmana fler människor att ge blod. Detta sköts i dag av landstingen och de är idioter. Jag ska ge ett exempel, jag ger blod i Stockholm några gånger om året. När jag är i Skåne kan jag inte ge blod eftersom jag är registrerad i Stockholm. För att ge blod måste du först bli kontrollerad och sen kan du börja ge blod. Landstingen har olika system. Jag väljer då att inte ge blod i Skåne, eftersom jag vet att detta blod aldrig kommer att nå en annan människa.
Anledningarna till att jag ger blod är två.
1. När min mamma hade cancer fick hon blod några gånger och det hade en otrolig effekt. Mamma blev pigg och glad och att möta hennes blick dessa dagar var som att möta min “vanliga” mamma. Jag vill gärna betala tillbaka detta.
2. Jag känner mig som en otroligt god människa när jag ger blod. 97 procent av Sveriges befolkning är snåla människor som INTE ger en tiondel av sitt blod några gånger om året. Jag tillhör den goda minoriteten. Om det finns en Gud och ett paradis så är jag övertygad om att blodgivare har en gräddfil in i härligheten. Nyligen slog engelska forskare fast att goda handlingar liksom allt annat är en övningssak och ju mer vi övar på att vara goda desto godare blir vi. Lyssna gärna på nyhetsinslaget i P1:s vetenskapsradion här.
Tyvärr tror jag inte att dessa två anledningar räcker för att få fram fler blodgivare i Sverige. Inget jag skrivit fram till nu är en nyhet för Breakits läsare eller hur? Mitt förslag är alltså att vi lägger till en aspekt vid blodgivning: en digital hälsokontroll. Varje gång jag ger blod testas mitt blod. Har jag HIV, syfilis eller gulsot så upptäcks detta. Har mitt blodtryck gått ner märks även detta. Detta nämner personalen vid blodgivningen liksom i förbifarten som om vi pratade om vädret.
Men hallå, detta är ju overkligt intressant. Jag ska inte dö inom de närmsta månaderna eftersom det inte finns några tecken på cancer i min kropp. Tänk om en tech-startup skötte detta! Då skulle det säkert finnas en pedagogisk app som berättade om mitt blod och allmäntillstånd. Jag har förstått att det inte är etiskt försvarbart att betala människor för deras blod, men ett digitalt kvitto på att man inte ska dö är ju värt betydligt mer och kostar dessutom nästan ingenting. Det är väl bara att köra igång detta Gabriel Wikström? En gång i tiden ville du bli framtidsminister, det är inte försent än...
Ofta när jag skriver om mina innovationsidéer här så visar det sig att andra redan har både tänkt och gjort mycket. Tveka då inte att mejla mig så berättar jag mer i nästa krönika.
PS: Nästa helg kommer Katarina Gospic och min podcast I huvudet på en banbrytare tillbaka. Håll ut.