Sök

Jag satte på mig VR-glasögon och tittade på OS – här är min dom

VR

Jonas de Lange

Jonas de Lange

Reporter

Det produceras riktigt vassa spel för VR i mobilen. Men tv-sändningarna står fortfarande kvar i gimmickfasen, skriver Jonas de Lange som testat att titta på OS.

Den nya VR-hajpen startade redan när Oculus presenterade sin idé på Kickstarter 2012. Sedan dess har analytiker, techexperter och journalister ställt sig på rad för att högljutt deklarera att “VR kommer förändra allt. ALLT!”.

Jag ska inte säga att de har fel – jag är själv en av dem – och med tanke på de enorma summor som investeras i VR kommer det utan tvekan att lyfta snart.

Men man kan väl säga att orden “kommer” och "snart" är hörnstenen i den senaste meningen. VR-världen har precis lämnat startgroparna. 

Tidigare i veckan fick jag själv möjligheten att testa Viaplays nya mobila VR-app specialgjord för OS i samarbete med bland annat Samsung.

När öppningsseremonin drar igång i VR-brillorna sitter jag verkligen på den gigantiska arenan i Rio. Det är skitfett. I ungefär 30 sekunder. Sedan börjar jag blinka frenetiskt och kisa för att försöka se vad som händer i det skarpa ljuset.

Jag måste erkänna att den coola känslan återkommer när jag får sitta ringside på en OS-boxningsmatch. Men känslan försvinner återigen när bilduppdateringen och upplösningen sviker.

Kort sagt hade jag mycket hellre tittat på OS på 4K-skärmarna med UHD-sändningar som stod uppradade precis bredvis soffgruppen i MTG-huset där jag satt.

Om man summerar appen så är det – för konsumenten – en snarlik upplevelse som när SVT satte upp 360-kameror på Melodifestivalen och Musikhjälpen. Man sitter i rummet med publiken, men sedan händer det inte så mycket.

Det här är mig veterligen Viasats första VR-app och livesport är svårt att göra bra även med vanliga tv-sändningar, så jag ska inte klanka ned på dem för hårt. Men om det här är cutting edge VR-tv kommer jag inte köpa egna VR-brillor till hemmet riktigt än.

VR handlar om mer än bara att vara på plats på arenan. Det roliga med att se något live, är att det är just live. Med tanke på hårdvarans nuvarande skick kommer inte VR matcha en liveupplevelse på länge än och det funkar inte att leverera samma innehåll men en sämre upplevelse. Det krävs mer. Det krävs interaktion.

Jag vill ha livestatistik på hur hårt boxarna slår. Jag vill kunna spara vilket ögonblick som helst och spela upp det igen och jag vill kunna sätta fula snapchatfilter på de fotbollsspelare som jag inte gillar.

“Just nu är VR-produktionerna som släpps ungefär som stumfilmerna. Det är väldigt tidigt”, sa en person i branschen nyligen till mig.

Jag kan inte annat än att hålla med. Och jag är inget Chaplin-fan.

Läs mer