Det här vill branschen se från den statliga crowdfundingutredningen

Breakit - Det här vill branschen se från den statliga crowdfundingutredningen

Jonas de Lange

Reporter

Förra veckan annonserade regeringen en ny crowdfundingutredning. Nu vill branschen ha diskussioner med utredaren.

I vintras publicerade Finansinspektionen en granskning av gräsrotsfinansiering, eller crowdfunding. Alltså, där bolag tillåts fråga allmänheten om pengar, antingen i form av lån eller genom att lova bort aktier eller produkter. 

Då konkluderade myndigheten med att det behövs en större utredning för att säga något konkret. Nu har finansmarknadsminister Per Bolund gjort slag i saken.

I förra veckan presenterades en ny statlig utredning som ska vara klar om ett och ett halvt år. Tanken är att reda ut hur marknaden ser ut när det gäller andelsbaserad gräsrotsfinansiering (equity crowdfunding) och lånebaserad gräsrotsfinansiering (crowdlending). Utredaren har även fått i uppdrag att titta närmare på vilka regeländringar som eventuellt krävs för att skydda både företag och konsumenter.

Breakit har därför pratat med några av de svenska bolagen som verkar inom området. Både Sebastian Harung, vd på crowdlendingbolaget Kameo, och Daniel Daboczy på Fundedbyme, är positiva till utredningen.

“Det är kanon och på tiden. Nu har vissa tillstånd och andra inte. Det kan förvirra kunderna och är inte bra för branschen. Vi är mycket positiva och hoppas verkligen att alla företag i branschen och deras kunder involveras i processen”, säger Sebastian Harung.

“Jag tycker att det är jättebra och det ska bli intressant att se var utredningen leder till”, säger Daniel Daboczy.

De gör det också tydligt att det finns en osäkerhet hos bolagen kring vilka regler som gäller. Vi har tidigare rapporterat om hur spridningsförbudet i aktiebolagslagen kan vara ett hinder för till exempel Fundedbyme.

“Jag vill ha tydligare direktiv och besked. Just nu är det osäkert vad som egentligen gäller, huruvida om man ska ha licens eller hur aktiefördelningen ska ses över. Denna osäkerhet skadar marknaden”, säger Daniel Daboczy.

Även Sebastian Harung efterlyser tydlighet, men menar också att reglerna ska vara hårda på vissa punkter.

“Vi vill se tydligare och mer specifika regler för all crowdfunding, både andelsbaserad och lånebaserad. Den borde vara streng när det gäller kommunikation mot kunder och rättvis när det gäller till exempel kapitalkrav. Vi anser att det största fokuset måste ligga på konsumentskydd och att alla företagen i branschen måste ha tillstånd. Det får inte finnas några gråzoner”, säger han.

Kent Söderström, vd på crowdfundingplattformen Pepins, menar dock att det redan idag finns relativt tydliga regler. Hans bolag har gjort en lösning som gör att de som köper aktier via Pepins sajt inte köper aktier direkt i privata bolag utan i publika ägarbolag.

"Vi har redan idag ett väl fungerande regelverk för värdepappersbolag. Det ger till exempel möjlighet till mindre omfattande prospekt (memorandum) för emissioner upp till närmare 25 miljoner kronor, vilket minskar kostnaderna för mindre bolag och underlättar kapitalanskaffningen. Det som är viktigt är kvaliteten på den information som bolagen ger ut och att det görs en vettig form av due diligence inför en kapitalanskaffning", säger han.

Om ni får skicka en uppmaning eller ett budskap till utredaren, vad skulle det vara?

“Det är viktigaste är att portalerna vet hur man ska förhålla sig till crowdfunding, men att utredningen inte bidrar till alltför många falskhalsar och för många höga trösklar. Jag hoppas att utredningen moderniserar finansieringsreglerna, eftersom vi fortfarande följer ett regelverk från 1930-talet”, säger Daniel Daboczy.

“Inför samma regler som i England. Mer regler men också bättre och inkludera gärna företagen i processen, vi har mycket information och delar gärna med myndigheterna”, säger Sebastian Harung.

"En ytterligare förenkling vore kanske att möjliggöra för privata aktiebolag att emittera aktier till en öppen krets, till exempel via internet, upp till 1-2 miljoner kronor. Det skulle ge riktigt små, nystartade bolag möjlighet att få starthjälp utan att tvinga dem att bli publika", säger Kent Söderström.

Läs fler artiklar
LÄS MER