Sök

Var tionde elev skrev nationella prov med Digiexams tjänst

Digiexam

Foto: University of Central Arkansas Follow/Flickr.

Sara Lindmark

Sara Lindmark

Reporter

Bolaget som förvandlar pappersprov till digitala tentor kräver tuffare tag från svenska staten. “Den stora bromsklossen är politiken", säger bolagets medgrundare Johan Hägglund.

Digiexam har byggt en mjukvara som gör det möjligt för skolor och universitet att byta ut pappersprov till en digital variant, vilket sparar resurser.

Förra året använde tjugo gymnasieskolor bolagets digitala programvara för att låta sina elever skriva nationella proven i Svenska C. Det här året har över 24.000 elever skrivit två nationella prov med tjänsten. Uppsatsdelen skrevs på dator av 11 procent av eleverna.

Bolagets vd Johan Hägglund tycker dock att andelen borde vara betydligt högre.

“Detta sker samtidigt som regeringen och Skolverket i en utredning nyligen föreslår att digitala nationella prov ska börja införas 2018 för att vara fullt införda först 2022”, säger han.

Digiexam tog nyligen in 30 miljoner kronor från bland andra affärsängeln Sophia Bendz och Kit-grundaren Peder Bonnier. I rundan värderades bolaget till 280 miljoner kronor.

Bolaget uppmanar regeringen och Skolverket att ta ett större ansvar för att driva på utvecklingen.

“Digitaliseringen sker nu. Att utreda frågan i flera år innan man kommer till skott känns verklighetsfrånvänt. Beslutsfattare måste inse och omfamna utvecklingen. Digitala nationella prov är redan ett faktum,” säger Johan Hägglund.

Han betonar också att en annan viktig aspekt av att digitalisera proven är att den mänskliga faktorn elimineras.

“Som när 2.000 brev med facit för engelska i årskurs 9 försvann i postgången. Lyckligtvis lokaliserades breven som till slut kunde delas ut”, säger Johan Hägglund.

Läs mer