De flesta människor delar nog bilden av att det är skillnad på proffs och amatörer. Men på minst ett område tycks amatörerna ständigt dras in i spelet trots att det är vetenskapligt bevisat att de bör låta bli: Aktieinvesteringar.
De som var med under förra IT-hajpen minns förmodligen att det då mer än någonsin blev en folksport att spekulera i värdepapper. Och det var förstås helt rätt att vara investerad på börsen - fram tills det helt plötsligt var fruktansvärt fel.
Lärdomen, vilket bland andra ekonomipristagaren William F. Sharpe har visat, är att privatpersoner bör investera i indexfonder. Att som glad amatör spekulera i aktier är helt enkelt ett dåligt beslut, statistiskt sett.
Därför är det med blandade känslor jag läser om nya investeringsplattformar som Pepins och Arantus. Det värmer förstås ett entreprenörshjärta att det öppnas fler dörrar för de grundare som kämpar med att hitta finansiering till sin idé.
Men om entreprenörerna är de stora vinnarna på en sådan utveckling, så är placerarna de stora förlorarna.
Risken är hög att även privatpersoner med relativt litet sparkapital köper in sig när entreprenörer som är duktiga säljare målar upp en bild av framtida superavkastning. När samma bolag sedan går åt skogen är spararen bränd för all framtid, och techinvesteringar riskerar att få dåligt rykte hos allmänheten precis som efter millenniebubblan.
Startupinvesteringar är och förblir en väldigt riskfylld verksamhet som kräver kunnande, uthållighet samt en del mod.
Jag tror att det är bäst att vi lämnar de besluten åt proffsen - eller åt de robotar som har visat sig vara duktiga placerare. Vi andra bör hålla oss till vårt trista, stabila månadssparande i indexfonder - och ägna vår tankekraft åt annat än investeringar.