Spotifys rop på hjälp sätter fingret på ett mycket större problem

Breakit - Spotifys rop på hjälp sätter fingret på ett mycket större problem
Olle Aronsson
Olle Aronsson
Medgrundare och ansvarig utgivare

Sverige har i tio års tid byggt för lite bostäder och låtit utbildningssystemet förfalla. Nu kan vi få betala priset i form av att vårt viktigaste techbolag flyttar utomlands.

Olle Aronsson
Olle Aronsson
Medgrundare och ansvarig utgivare

Spotify-grundarnas öppna brev där de hotar med att nyanställa utomlands i stället för i Sverige är ett symptom på att någonting är fel med hur politiker ser på investeringar i dagens Sverige.

För att få ett grepp om problemet måste man lyfta blicken. Frågan är större än Spotify, större än den svenska techindustrin i sin helhet.

Ända sedan Lehman-krashen 2008 har försiktighet och sparsamhet varit det bästa receptet för att vinna val i Sverige. En finansminister, oavsett om hen heter Borg eller Andersson, ska vara en person som håller i slantarna.

Detta trots att Sverige har goda statsfinanser och rekordlåga upplåningskostnader.

Det hjälper inte att behovet av investeringar i utbildning och bostäder är skriande. Den finanspolitiska doktrinen, om man får kalla den så, har helt enkelt dikterat att den politiker som spenderar mer än det absolut nödvändiga är en slösaktig, oansvarig och icke valbar person.

Det här tog sig närmast parodiska uttryck i senaste valrörelsen då Magdalena Andersson, numera finansminister, sa att Sverige hade "problem med statsfinanserna" samtidigt som statsskulden bara var 36 procent av BNP. Det är bland de absolut lägsta nivåerna i den rika världen.

Det här är den politik som vann valet. I en sådan politisk kultur vågar ingen investera, och följdaktligen blir det ingen storsatsning värd namnet på vare sig bostäder eller utbildning.

Samma logik, att man ska hålla i pengarna, återspeglas i förslaget om nya regler för personaloptioner.

Daniel Eks och Martin Lorentzons öppna brev illustrerar med önskvärd tydlighet att politiken och techindustrin har diametrialt skilda sätt att se på investeringar.

För Spotify-grundarna, som har tagit in totalt 20 miljarder kronor i riskkapital, är det självklart hur man ska se på en investering: Vi sår idag, så kan vi skörda om tio år.

Lorentzon och Eks debattinlägg ska förstås ses som en partsinlaga. Men man måste ändå ge dem kredd för att deras förslag syftar till att göra långsiktiga förbättringar som lär ge positiva effekter för många fler i Sverige än Spotifys aktieägare.

Näringslivets företrädare beskylls ofta för kortsiktighet.

I det här fallet är det svenska staten som står för kortsiktigheten.

Läs fler artiklar

På breakit.se sparar vi information om ditt besök i kakor. Se vår policy.

OK
Läs nästa artikel