"Vi svenskar tror alltid att någon annan ska fixa problemen"

Breakit - "Vi svenskar tror alltid att någon annan ska fixa problemen"
Foto: Vilhelm Stokstad / SCANPIX
Maria Wetterstrand
Maria Wetterstrand
Krönikör

Hur bra är vi på att tänka utanför ramarna egentligen? Det frågar sig Maria Wetterstrand i sin premiärkrönika på Breakit.

Maria Wetterstrand
Maria Wetterstrand
Krönikör

Ett av de områden där det verkligen behövs nytänkande och utveckling de närmaste decennierna är miljöområdet. Ett hållbart samhälle är ingen lätt uppgift att skapa och politikerna har långt ifrån ensamma all den kunskap, makt eller initiativkraft som behövs. Ändå känns det som att många sitter och väntar på rätt politik.

Absolut, politiken kan skapa förutsättningar genom grundläggande styrmedel som miljöskatter, utsläppshandel, produktkrav, internationella avtal och mycket annat. Men lösningarna och kreativiteten behöver växa även någon annanstans, inom företag, organisationer, på universiteten, inom byalag eller på Facebook.

Enskilda människors förmåga att samla sig kring nya intressanta lösningar kommer att vara avgörande för om vi klarar utmaningen eller inte. Det får vara slut med knutna nävar i byxfickor, eller väntan på att kommun och stat löser allt.

I Storbritannien och på en hel del andra håll i världen växer det som kallas omställningsrörelsen eller transition towns. Det handlar om att stärka samhällets självtillit inför utmaningen om en värld utan olja. Satsningar på lokal nivå för minskad energianvänding och ökad självförsörjning kombineras med insatser för att få mer levande stadsdelar och större delaktighet från medborgarna. Det är ju ett sätt att komma framåt.

Ett annat sätt är att starta företag och försöka få sina idéer att flyga. Det är lätt att dra ut på det och vänta och hoppas på rätt tillfälle. Men när är det rätta tillfället egentligen? Å ena sidan, den som går först riskerar mest. Precis på samma sätt som bönderna förr i tiden. De som först plöjde upp marken, lyfte bort all sten som låg i vägen och började odla, de gjorde ett jobb som andra i generationer hade glädje av. Jobbigt, men kanske ändå värt mödan?

När jag talade med en miljöengagerad vän i Stockholm om omställningsrörelsen så var hennes spontana tanke att ta upp det med stadsdelsnämnden. Alltså inte med kompisarna, utan stadsdelsnämnden. Det känns lite typiskt Sverige att till och med projekt för lokal självtillit och medborgarinitiativ ska processas genom stadsdelsnämnden. Jag vet också många som går och bär på företagsidéer men som inte riktigt tar steget och testar.

Hur låsta är vi i tanken att det är inom de gamla vanliga strukturerna allting ska fixas, egentligen? I de gamla företagen eller inom det gamla politiska systemet, institutionerna? Jag tror ibland att vi svenskar är mer benägna än andra att tänka att det är någon annan som ska fixa allt. Kanske för att vi grunden lever i ett fantastiskt tryggt samhälle som vi förväntar oss ska ta hand om oss.

Det är ju bra. Men vi får inte invaggas i falsk trygghet. Utan aktiva medborgare och initiativrika människor som vågar testa sina idéer, så kommer vi inte att komma särskilt långt. När jag läser Nalle Puh-böckerna tycker jag visserligen att åsnan Ior är charmig i sin dysterhet och återhållsamhet, men det är den lite galnare Tiger som är min favorit. Han som vågar testa allting och tror att han kan.

Läs fler artiklar
LÄS MER