Svenska startups är grymma. Sverige har fått fram några av världens mest välkända varumärken, som Ikea, Ericsson, H&M, Electrolux och Volvo - samtidigt som man har några av världens snabbast växande startups, som Spotify, King, Mojang, Skype och Klarna.
Stockholm har genererat fler bolag med en värdering på över en miljard dollar per capita än någon annan stad i världen.
Många menar att Sverige har politiska beslut att tacka för techsuccén: Svenska regeringen satsade stort på bredband och persondatorer under 1990-talet; den svenska välfärden minskar riskerna för företagare och tidigt anställda i bolagen; och det finns en skattereduktion för privatpersoner som investerar i startups.
Men jag skulle vilja hävda att det främsta skälet till att Sverige har ett så framgångsrikt startupekosystem är organisationskulturen. Det är något särskilt med den svenska mentaliteten som gör att det bildas blomstrande team. Något som startups, oavsett ursprung, skulle kunna lära sig av. Här listar jag några av de viktigaste lärdomarna.
Riv pyramiderna!
Normalt sett håller svenskar kollektivet högre än individen, så att promota sig själv eller att etablera hierarkier accepteras inte i hög grad. Vi investerare ser att de anställda ofta är motiverade av organisationens syfte och vision snarare än av individuell framgång, och att framgångar ofta tillskrivs teamet snarare än individen.
Till många amerikaners förvåning är svenskar faktiskt ganska obekväma med att använda pengar som en morot.
En svensk anställd jobbar inte för en chef - utan för ett företag, vilket kan bli intressant i internationella team. Utländska chefer kan tycka att svenskarna är uppstudsiga, medan den anställde själv är helt övertygad om att han eller hon bara bidrar till företagets bästa i stort. Typisk osvenska anställda som arbetar för svenska chefer blir ofta förvirrade över chefernas ständiga försök till samsyn.
Den svenska approachen bygger en stark grund för vilken startup som helst. Ett tillväxtbolag måste ta sig an sin marknad snabbt och skära igenom bruset med en smart produkt. Då måste teamet vara litet, platt och tätt sammansvetsat. Det måste röra sig åt samma håll - samtidigt.
Beslut måste fattas snabbt och personliga mål måste få stå tillbaka för de gemensamma. En icke hierarkisk och samarbetsorienterad företagskultur - snarare än en tävlingsinriktad - där de anställda kan flyta mellan olika roller för att lösa kundernas problem är ett av skälen till att svenska startups är så framgångsrika.
Håll det enkelt!
Många av de svenska framgångshistorierna bygger på låg-interaktion och försäljningsmodeller som enkelt kan skalas upp. Det gäller för Ikea, H&M, Skype, Spotify och Klarna. Låg-interaktion nås genom ett extremt fokus på enkelhet i idé och design, och genom att skapa en intuitiv användarupplevelse.
Jag minns att Spotifys medgrundare Martin Lorentzon, när vi investerade i hans företag, uttryckligen sa att “komplexitet, som vi ser överallt, är så fult - enkelhet är vackert och det är nyckeln i allt vi försöker göra med Spotify. Tryck bara på den här knappen så kommer du kunna spela all musik i hela världen”.
Det här fokuset på det nedtonade och enkla syns även i svensk möbeldesign, i funkisarkitektur och litteratur. Jag råder varje startup att lägga mer tid på att förenkla, se enkelhet som ett mål i sig.
Blicka åt väst! Eller öst!
Under 1700-talet var Sverige världens största producent av järnmalm, och under de århundranden som följde föddes ett imponerande antal internationella företag som har fortsatt att dominera inom vissa områden än i dag. Att jobba som säljare på Ericsson eller Sandvik idag betyder resor till olika länder åtminstone 150 dagar om året, nästan alla svenskar har en anhörig eller vän som jobbar på någon av exportjättarna.
Sverige har en liten marknad som lämpar sig väl för produkttester, men den är inte tillräckligt stor för att du ska bli framgångsrik. En biprodukt av det har blivit att svenskar har blivit försöksdjur för alla möjliga galna nya idéer, som 3G och 4G- (och snart även 5G) telefoni, som uppfanns och först introducerades i Sverige.
Genom att konsekvent tänka globalt får svenska företag en mental fördel i dagens internationella samhälle där geografiska gränser måste passeras snabbt för att kunna skala upp tillräckligt och för att inta en marknaden innan konkurrenterna hinner dit.
Svenska startups tänker internationellt i ett tidigt skede. Ett av Northzones svenska portföljbolag, mobilbanksappen Qapital, lanserade till exempel i USA som sin första marknad, och skippade Sverige helt.
Så mitt råd till startups är att de bör se bortom sin tänkta marknad - och inte nödvändigtvis lansera på hemmamarknaden först. När världen blir mindre och innovationstakten ökar försöker vi, som ett globalt riskkapitalbolag med nordiska rötter, ta med oss den här svenska modellen in i mixen när vi investerar.
Och till alla startups som försöker erövra sin marknad: Jag tror att det också finns ett värde i att dricka några Kool-Aid på vägen.
Texten är en översatt version av ett blogginlägg på Medium.com.