Utredaren svarar fintechbolagen: "Någonstans måste gränsen dras"

Breakit - Utredaren svarar fintechbolagen: "Någonstans måste gränsen dras"
Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT och Malin Hoelstad / SvD / TT
Johanna Ekström
Johanna Ekström
Reporter

En del fintechbolag kan få utnyttja de nya reglerna för optioner i startups - andra inte. Nu svarar utredaren Anders Bengtsson på hur den ena gruppen ska skiljas från den andra.

Johanna Ekström
Johanna Ekström
Reporter

I veckan har Breakit berättat om utredningen om beskattning av personaloptioner, som lämnades till finansminister Magdalena Andersson i tisdags. Ett förslag som många i startupvärlden väntat på.

Men när det stod klart att en rad begränsningar gjorts i förslaget, främst av kostnadsskäl, skapade det också en del kritik. Bland annat mot det faktum att företag som sysslar med bank- och finansieringsverksamhet undantas från de mer förmånliga skattereglerna. Något som gör att många fintechbolag skulle stå utanför.

Viktor Snellman, nationalekonom på Svenskt Näringsliv och rådgivare åt fintechbolaget Toborrow, skriver till exempel på Twitter att det är “en otrolig miss”:   

“Så många problem med utredningens förslag om personaloptioner. Det exkluderar mognare startups och fintech, två områden med potential”, skrev han.

Även Elisabeth Thand Ringqvist, ordförande i Svenska riskkapitalföreningen, är kritisk:

"Tyvärr är begränsningarna och försämringarna så omfattande att det inte kommer få någon effekt", säger hon i ett uttalande.  

Anders Bengtsson, som står bakom utredningen, står däremot på sig. Enligt honom rör förslaget inte hela fintechsektorn, utan enbart bolag som bedriver bank- och finansieringsverksamhet som är tillståndspliktig. Med det menas att bolaget måste söka tillstånd för verksamheten hos Finansinspektionen och därmed står under inspektionens tillsyn. Så kallade betaltjänster ingår inte. 

“Traditionell bank och finansiering tillhör inte den typen av bolag som vi anser att man tänkt sig ska bli aktuella för det här. Många av de bolagen hade oavsett fallit utanför på grund av storlekskriterierna”, säger Anders Bengtsson och fortsätter:

“De är inte tillväxtföretag i den meningen. Sedan finns det kanske ett och annat företag som visserligen har ett innovativt inslag som trillar över gränsen, men någonstans måste man dra gränsen”.

Storleksreglerna innebär att det enbart är bolag som har färre än 50 anställda och en omsättning på under 80 miljoner kronor som föreslås vara aktuella.

“Man kan inte dela in det här i fintech och andra typer av bolag, utan det beror på vad de har för verksamhet. Innovationsverksamheten är inte tillståndspliktig enligt FI, men lånar man ut pengar till allmänheten så blir man tillståndspliktiga”, säger Anders Bengtsson.

På undantagslistan finns även en rad andra branscher, bland annat gruvnäring, försäkringsförmedling och handel med mark och fastigheter. Där har utredaren inspirerats av de brittiska reglerna.

Ett skäl till det att en mer förmånlig beskattning av personaloptioner kan ses som statsstöd är att förändringen riktas mot en viss bransch. Då krävs ett godkännande av EU-kommissionen innan reglerna kan införas. Och ett sådant godkännande finns redan i Storbritannien.

Däremot är undantagen fler i den brittiska versionen.

“Vi tyckte nog själva att den svenska listan med undantag var ganska kort och kärnfull, det var också ambitionen att den skulle vara lättillämpad. Ingen tjänar på otydlighet”, säger utredaren.

“Jag tror att de i Storbritannien har tänkt ungefär som vi, att bank och finansiering tillhör en annan typ av näringsverksamhet. Det tror jag inte är kontroversiellt, utan det som möjligtvis kan vara kontroversiellt är gränsdragningarna. Vi har valt att dra gränsen vid tillståndspliktiga bolag eftersom det är en gräns som redan efterlevs i finanslagstiftningen”, säger Anders Bentgsson.

Läs fler artiklar

På breakit.se sparar vi information om ditt besök i kakor. Se vår policy.

OK
Läs nästa artikel