Nu är det payback time – är statens återkrav en tickande bomb även för dig?

Tillväxtverket Startups riskkapital
Nu är det payback time – är statens återkrav en tickande bomb även för dig?

Johanna Ekström

Reporter

Tillväxtverket har begärt tillbaka över 2 miljarder kronor i permitteringsstöd från över 27.000 bolag.
Det är fortfarande hemligt vilka bolagen är, men det är inte en kvalificerad gissning att det finns en rad startups på listan, skriver Breakits Johanna Ekström.

“Det var verkligen kris. Riskkapitalisterna avvaktade och om vi inte fick in kapital skulle vi gå i konkurs under sommaren”. 

Så säger grundaren och vd:n till ett framgångsrikt Saas-bolag.

Bolaget hade innan krisen gjort en rad nyanställningar. Nu fick de istället ta tuffa samtal och göra sig av med nyrekryterna. För övrig personal fick bolaget beviljat permitteringsstöd. 

“Det var superkämpigt. Men under sommaren lyckades vi vända till vinst”, säger grundaren som vill vara anonym.  

Ett drygt år senare kom återkravet från Tillväxtverket: Bolaget ska betala tillbaka flera miljoner kronor av permitteringsstödet. 

Myndigheten ansåg att bolagets nyckeltal påvisade “likviditetsproblem både på lång och kort sikt”. 

Affärsmodellen bedömdes inte vara hållbar. 

Frågetecken från start

När pandemin slog till sattes hård press på regeringen från olika tunga personer och organisationer i näringslivet: Företagen måste räddas till varje pris, löd budskapet. 

Om det är skattebetalarnas uppgift att rädda företag går det att ha olika åsikter kring. Klart är i varje fall att en av de mest utnyttjade åtgärderna blev möjligheten att korttidspermittera personal. Totalt betalades drygt 40 miljarder kronor ut. 

Även Tillväxtverket sattes under hård press. De skulle snabbt bedöma alla ansökningar och få ut pengarna. 

Redan då fanns det frågetecken kring vad som gällde för startups. De bolag som hade rätt till stöd skulle vara “livskraftiga”. Problemen skulle vara tillfälliga och kunna härledas till pandemin. För mer nystartade bolag gällde istället att de skulle kunna visa upp en prognos för hur det skulle gå framåt. 

Tillväxtbolag som finansieras med riskkapital går som bekant sällan med vinst. Vissa av bolagen har i ärlighetens namn också väldigt osäkra affärsmodeller, där risken är hög oavsett pandemi eller inte. 

"Det här är venture, det är annorlunda"

För specifikt Saas-bolag kan det var ännu svårare att uppvisa den typ av siffror som Tillväxtverket vill se. Intäkterna bygger på en prenumerationsmodell, som för mer nystartade bolag kommer ge utslag på resultaträkningen först på sikt. 

När Tillväxtverket nu börjat begära tillbaka pengar kan det potentiellt vara en tickande bomb för startups. Totalt rör det sig om 2 miljarder i återkrav och 27.031 bolag. Vilka majoriteten av bolagen är är fortfarande sekretessbelagt, men det är inte en kvalificerad gissning att det finns ett gäng startups med på listan. 

En mejlväxling med myndigheten ger bara svaret att det görs individuella bedömningar för varje bolag och att det inte går att säga något om hur det ser ut för tillväxtbolag specifikt.

“Jag är så irriterad”, säger Saas-grundaren som fått miljonåterkrav och fortsätter: 

“Det verkar som att Tillväxtverket inte alls förstår tillväxtbolag. Jag har hört samma sak från flera andra bolag. De verkar bara förstå bolag som haft exakt samma verksamhet år efter år, som till exempel en frisörsalong. Det här är venture, det ser helt annorlunda ut. De förstår inte våra nyckeltal”. 

De kommer inte gå under av att betala tillbaka pengarna. 

Men för många andra kan det bli mer kännbart om det visar sig att Tillväxtverkets modeller inte tar hänsyn till tillväxtbolag. 

Har du också fått återkrav? Hör gärna av dig.

Läs fler artiklar
LÄS MER