Svensk innovationsteknik minskar CO2-utsläppen: ”Kommer vara helt avgörande”

Svensk innovationsteknik minskar CO2-utsläppen: ”Kommer vara helt avgörande”

CO2-tunga branscher letar med ljus och lykta efter sätt att göra verksamheten mer hållbar. På Värtaverket i Stockholm kan nyckeln finnas.
”Det finns ett stort intresse kring det som görs vid Stockholm Exergis anläggning i Hjorthagen i Stockholm, och det finns all anledning till det”, säger Per-Oscar Hedman, kommunikationschef på Fortum.

Tekniken är inte ny. Så kallad CCS (Carbon Capture and Storage), att fånga in koldioxiden från förbränningsröken och sedan lagra den, har testats i omgångar under de senaste decennierna. Utmaningen har som så ofta handlat om kostnaderna. Men i takt med att kostnaderna för utsläppen ökar samtidigt som behovet av att minska dem är stort, blir CCS allt viktigare och har av IPCC lyfts fram som en av de tre nödvändiga åtgärderna för att klara Parisavtalets utsläppsmål. Om tekniken skulle användas på Sveriges 27 största utsläppskällor skulle det halvera vårt totala CO2-utsläpp.

Kostnaden? Ja, den motsvarar vad nuvarande koldioxidskatt drar in.

Så på 4,5 månader ritade vi en ny pilotanläggning på Värtaverket och inledde nya tester

”Många tror att det är en svår teknik, men det är den inte. Vi har använt den sedan 1971, och hade redan väldigt mycket information kring den. Så på 4,5 månader ritade vi en ny pilotanläggning på Värtaverket och inledde nya tester”, berättar Fabian Levihn, utvecklingschef på Stockholm Exergi.

Negativa utsläpp ett måste

För Fortum, som tillsammans med Stockholms stad samäger Stockholm Exergi, är arbetet med CCS-lösningar en del av en nordisk strategi som även omfattar ett projekt i Oslo där fjärrvärmebolaget också samägs med kommunen. Det som gör anläggningen vid Värtaverket unik är att det är utsläpp från biobränsle som fångas in, därmed skapas negativa utsläpp. För även om IPCC lyfter fram CCS så ingår Bio-CCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage) i hela 101 av de 116 scenarios som de presenterat – det räcker alltså bara inte med att minska utsläppen utan det behövs även negativa utsläpp.

”Den här tekniken kommer att vara en helt avgörande del för att klara utsläppsminskningarna i framtiden”, säger  Fabian Levihn.

Det som skiljer mellan CCS och Bio-CCS är varifrån koldioxiden kommer. I biomassa, som kan vara allt från kvistar och liknande från skogsavverkning till restprodukter från sågverken, har kol bundits upp genom fotosyntesen. Hade träden legat kvar i skogen och förmultnat hade kolet frigjorts i den processen som sedan återbundits av nya träd som växer upp. Nu frigörs den istället när biomassan omvandlas värme och el. Genom att då fånga in den koldioxiden så skapas negativa utsläpp i takt med att motsvarande mängder ny biomassa växer upp.

Lättare att nå klimatmålen

”Möjligheten att köpa negativa utsläppsrätter för att kompensera sin verksamhet i branscher som idag har svårt att kapa CO2-utsläppen är intressant för många”, säger Per-Oscar Hedman på Fortum och fortsätter: 

”Samtidigt innebär det förstås ett tryck att ställa om sin egen verksamhet, men under tiden så finansierar de andra utsläppsminskningar vilket gör det lättare att nå klimatmålen”. 

”För att  få ut CO2 ur rökgaserna behövs cirka 30 procent av den el vi producerar. Men eftersom vi kan återvinna denna energi in i fjärrvärmesystemet så blir nettoenergiförlusten bara 2-3 procent”, avslutar Fabian Levihn.

Så här går det till när koldioxid fångas in och separeras:

  • Rökgaserna går in i en kompressor där de trycksätts upp till 7 bar.
     
  • Gaserna skickas därefter vidare genom absorptionskanal,ett långt rör, som innehåller 30 procent kaliumkarbonat samt vatten. Där separeras där rökgaserna. Under tryck bildar kaliumkarbonatet sedan kaliumbikarbonat (industriellt bakpulver). De 18-19 procenten koldioxid i rökgaserna binds fast, och resten av gaserna fortsätter rakt igenom.
     
  • Det tredje steget är en så kallad desorptionskolonn. Värmen höjs till runt hundrafem grader samtidigt som trycket sänks. Då släpper kaliumbikarbonatet ifrån sig koldioxiden igen som då är separerad. Det är faktiskt exakt samma process som sker när du bakar med bakpulver och då gör brödet mjukt och fluffigt.
     
  • Den infångade koldioxiden komprimeras sedan, för att kunna slutförvaras. Något som kostar energi. Men eftersom elen som används omvandlas till värme så kan Värtaverket återföra den in i fjärrvärmesystemet, något som gör att koldioxidinfångning på kraftvärmeverk till en effektiv åtgärd.
     
  • När CO2 komprimeras förvandlas den till en vätska, som sedan fraktas ut i Nordsjön och pumpas ner långt under havsbotten, där den stelnar under trycket. Och tack vare fjärrvärmen har på så sätt vår hårt belastade atmosfär blivit av med lite koldioxid.

Jakten på noll – här kan du läsa mer om Fortums arbete med att minska CO2-utsläppen

Läs fler artiklar
LÄS MER