Regeringen spår att Sveriges BNP faller med 4 procent i år

Corona Coronaviruset
Regeringen spår att Sveriges BNP faller med 4 procent i år

Magdalena Andersson, finansminister. Foto: Anders Wiklund / TT

Finwire / Breakit

Räknar med en arbetslöshet på 4 procent.

Finansminister Magdalena Andersson presenterade i dag Finansdepartementets nya prognos över den svenska ekonomin där hon konstaterar att det råder ett mycket allvarligt läge i världsekonomin och svensk ekonomi.

"Virusutbrottet har fått allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen såväl i Sverige som i omvärlden. Det handlar om en kombinerad efterfråge- och utbudschock med spridningseffekter mellan länder", skriver Finansdepartementet i ett pressmeddelande.

Osäkerheten i prognosen är mycket stor. Bedömningen baseras bland annat på analyser av hur olika branscher påverkas av de åtgärder som vidtagits för att begränsa smittspridningen och hur ekonomin har reagerat vid tidigare kriser.

Världsekonomin liksom den svenska ekonomin bedöms gå in i en lågkonjunktur med en kraftigt negativ BNP-tillväxt 2020. Svensk BNP bedöms minska med 4 procent 2020, vilket är i paritet med fallet under finanskrisen. För 2021 spås en uppgång med 3,5 procent och året därpå 3,4 procent. I januari i år var prognoserna för 2020-2022 1,1, 1,6 samt 1,9 procent.

Den negativa tillväxten och de omfattande varsel som hittills rapporterats bekräftar bilden av att arbetsmarknaden kommer att försämras markant med fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet. Sysselsättningsgraden väntas falla tydligt till strax under 67 procent, jämfört med 68,3 procent 2019, och arbetslösheten stiga till 9 procent 2020. Nästa år spås arbetslösheten ligga kvar på 9 procent för att under 2022 minska till 8,4 procent.

I januari spåddes en arbetslöshet på 7,0 procent för 2020-2021 och 6,9 procent för 2022.

Återhämtningen förväntas pågå under flera år med ett resursutnyttjande som är långt under det normala de närmaste åren.

"De omfattande finanspolitiska åtgärderna och fallande skatteintäkter förväntas leda till stora underskott i de offentliga finanserna. Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas i år försämras till -3,8 procent av BNP. Sveriges historiskt låga skuldkvot ger dock ett bättre utgångsläge än många andra länder", skriver Finansdepartementet. Nästa år bedöms skuldkvoten ligga på -1,4 procent och plus 0,1 procent 2022.

I januari var bedömningen att skuldkvoten skulle bli 0,1 procent 2020, 0,1 procent 2021 och 0,8 procent 2022.

Läs fler artiklar
LÄS MER