Redan i slutet av oktober slog Klarnas grundare Sebastian Siemiatkowski och säkerhetschefen Mark Strande larm om ökade nätbedrägerier mot bolaget.
Bland annat pekade de på att brottslingarna, i och med den tekniska utvecklingen, fokuserar på nätet i allt större utsträckning. De väljer dessutom ofta att försöka genomföra bedrägerier genom att låtsas vara Klarna.
”Vi fruktar dessvärre att utan en ännu snabbare och tydligare samverkan mellan berörda myndigheter och branschens aktörer så kommer vi förr eller senare att komma till en punkt där den organiserade brottsligheten ligger steget före”, skrev Klarnaföreträdarna på DN debatt.
Stormöte med myndigheterna
I går hade Klarna möte med ett antal storbanker och myndigheter som MSB, Finansinspektionen, Polisen och Brottsförebyggande rådet (Brå). Där pratade de bland annat om hur man ska hindra online-bedrägerier, något som var fjärde konsument oroar sig för.
“I dag är det nog lite för lätt att vara bedragare”, säger Mark Strande till Sveriges Radio.
Ett förslag som kom fram under mötet var att betaltjänstaktörerna ska få större möjligheter att dela information kring bedrägerimisstankar. Den som har blivit utsatt ska även slippa behöva kontakta alla enskilda betaltjänstaktörer för att få sina personuppgifter spärrade. Istället ska det räcka med att kontakta en gemensam och kostnadsfri tjänst, uppger Sveriges Radio.
Enligt Klarna ligger Sverige efter länder som till exempel Storbritannien när det gäller frågor om nätbedrägerier.
"Men det finns nog stora möjligheter för oss att komma ikapp ganska snabbt, säger Mark Strande till Sveriges Radio.
"Bara det finns en vilja hos politiker att prioritera det här".
Klarna hoppas också på en samarbetsorganisation kring informationsutbyte.
Skärpta regler för onlinebetalningar
En annan nyhet som påverkar Klarna är att finansmarknadsminister Per Bolund, MP, vill skärpa reglerna för företag som jobbar med onlinebetalningar.
Klarna hamnar då och då i medialt blåsväder på grund av den oundvikliga baksidan med "betala-senare-upplägg". Vissa kunder glömmer att betala, och vissa har shoppat över sina tillgångar. De hamnar i värsta fall hos Kronofogden.
Regeringen menar att många konsumenter riskerar att bli lurade när de ska betala för varorna på nätet eftersom det i förväg valda betalningsalternativet ofta kan innebära extra kostnader, till exempel räntekostnader vid en avbetalning, uppger Sveriges Radio.
Om regeringens förslag går igenom kommer reglerna att ändras 1 juni, uppger Sveriges Radio.