"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här."
Den 19 april 1995 går en man in på en bank i Pittsburgh. Det är mitt på dagen, mannen är omaskerad, och drar en pistol. Han rånar banken, går ut därifrån, går till nästa bank, rånar den.
Det finns en uppsjö av vittnen och utmärkta bilder från övervakningskamerorna.
Polisen får in drivor med tips, och åker hem till McArthur Wheeler, knackar på, och möter en helt oförstående man. Wheeler är inte oskyldig – tvärtom erkänner han brottet direkt – men han kan inte för sitt liv förstå hur polisen har hittat honom. Enligt polisen som grep Wheeler mumlade han “men jag använde ju juicen”.
Juicen i fråga var den citronjuice som Wheeler hade smort in hela ansiktet med, i tron att det skulle göra honom osynlig för övervakningskamerorna.
Polisen gjorde drogtester på Wheeler, men han var ren. En psykiatrisk undersökning gjordes, där man fastslog att McArthur Wheeler inte var galen – han hade bara otroligt fel. Han hade gravt överskattat sin förmåga att förstå hur övervakningskameror och citronjuice fungerar.
McArthur Wheelers historia blev en legend, fram tills att Cornell-forskarna David Dunning och Justin Kruger började undersöka den närmare. De fann att den var sann och började undersöka vad som egentligen hade hänt. Man gjorde ett antal studier, där försöksgrupper fick göra tester och sedan värdera sin prestation, och forskarna landade i något som fick namnet Dunning-Kruger-effekten: Den som är inkompetent är oförmögen att förstå att den är inkompetent.
Dessutom tenderar de som faktiskt har stor kompetens på ett område att underskatta denna kompetens. Eller som forskarna själva sammanfattar fenomenet: “Den inkompetente har felaktig uppfattning om sig själv, den kompetente om andra.”
Dunning-Kruger-effekten kan anses vara trivial. Visst, det är roligt att 80% av alla amerikaner tror att de är bättre än genomsnittet på att köra bil, men inga skada skedd. Men effekten gör också att inkompetenta personer tar mycket utrymme på arbetsplatser, inte för att de vill illa, utan för att de inte vet att de inte borde komma med förslag. Om kunskap är makt, kommer makthungriga uppleva att de har kunskapen som krävs.
Skillnaden mellan den kompetentes underskattning av sin förmåga och den inkompetentes överskattning av sin är att den med faktiskt kompetens kommer att omvärdera sin förmåga när den får relevant feedback – vilket den utan kompetens inte gör. Den saknar förmågan att se sin oförmåga. Ett citrondränkt rån kan då ligga närmre än man tror.
"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här."