Dåliga nyheter – den svenska högkonjunkturen är över

Den svenska ekonomin är inne i en tydlig avmattningsfas och högkonjunkturen ebbar gradvis ut i år och blir balanserad nästa år. Internationella handelskonflikter och oklarheten kring brexit tynger den globala ekonomin, vilket drabbar svensk export. Samtidigt är investeringskonjunkturen på väg att vika i Sverige. Det skriver Konjunkturinstitutet i sin senaste rapport konjunkturläget som har rubriken "Högkonjunkturen är över".

Konjunkturinstitutet, som i augusti sänkte BNP-prognoser, drar även denna gång ned sina tillväxtprognoser. Den svenska ekonomin bedöms växa med 1,2 procent i år och öka med 1,1 procent 2020. I augusti spåddes 1,5 respektive 1,3 procent för dessa år. För 2021 och 2022 ses ökad tillväxt med 1,7 och 1,8 procent.

En milt expansiv finanspolitik bidrar delvis till att hålla uppe efterfrågetillväxten nästa år men trots det fortsätter arbetslösheten att öka. Konjunkturinstitutets bedömning är att arbetslösheten ökar till 6,7 procent i år, från 6,3 procent i fjol. Under 2020 stiger arbetslösheten till 7,1 procent och året därpå till 7,2 procent.

Inflationen förblir betydligt lägre än 2 procent och Riksbanken väntas därför inte höja reporäntan vare sig i år eller nästa år. Den underliggande inflationen, KPIF, spås öka med 1,7 procent i år, vilket är en sänkning från 1,9 procent som var augustiprognosen, samt öka med 1,5 procent nästa år (tidigare bedömning 1,8).

Konjunkturinstitutet skriver vidare att osäkerhet omgärdar den internationella konjunkturutvecklingen.

"Prognosen baseras på antagandet att den internationella handelskonflikten inte eskalerar ytterligare och att tullarna inte höjs mer än vad som redan aviserats samt att Storbritannien lämnar EU under ordnade former i år eller nästa år. Om riskerna på t.ex. dessa områden skulle materialiseras kan konjunkturutvecklingen bli betydligt sämre än i prognosen. Konjunkturinstitutets analys visar att riksdag och regering bör ha beredskap för att i ett sådant läge skyndsamt föra en mer expansiv finanspolitik för att mildra konjunkturnedgången, inte minst mot bakgrund av Riksbankens begränsade manöverutrymme till följd av den låga räntan."