"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här."
Under sommaren har Breakits reporter Erik Wisterberg granskat bluffannonser på Facebook. Efter att ha registrerat sig på en av sajterna började telefonen ringa.
Personerna som ringde erbjöd hjälp med att komma igång med deras tradingplattform. Det handlar om en robot som köper och säljer bitcoin i en rasande takt. Avkastningen som utlovas är mer än generös, 250 dollar skulle lätt kunna förvandlas till 13.000 dollar – på bara ett dygn.
Hundratals svenskar har gått i fällan och öppnat plånboken för bedragarna. Ofta töms kontot helt när de väl har fått tag i personens bank-ID.
För en utomstående är det lätt att tänka att de som har låtit sig luras är naiva. Att de har gått på något som låter för bra för att vara sant. Men riktigt så enkelt är det inte, menar psykologen Gustav Nilsson.
"Vad vi tänker om oss själva och vad vi gör, det är inte alltid som det hänger ihop", säger han.
Enligt Gustav Nilsson har vi människor ofta en bild av oss själva som rationella och kritiskt tänkande varelser, en bild som sällan stämmer överens med verkligheten.
Det betyder inte att vi inte kan vara rationella, det är bara väldigt krävande.
"Det tar jättemycket energi, och vi kan inte hålla på så hela dagarna, så den absolut största delen av vår tid så är vi ganska känslostyrda och impulsiva" säger Gustav Nilsson.
"Vi gör först, och tänker kanske efter sedan.
Men det går väl att träna upp sitt kritiska tänkande? Nja. Det går att försöka lära sig vilka situationer man bör vara uppmärksam på och kanske lite misstänksam mot. Men ett ökat källkritiskt självförtroende kan också få motsatt effekt.
"Det finns också studier som visar att ju mer självkritisk man upplever sig vara, desto mer lättlurad är man."
Förutom att utnyttja att vi är känslostyrda använder bedragarna fler knep som gör att vi lättare trillar dit. Till exempel att bedrägeriet ofta är uppbyggt i flera steg.
"Om någon hade klickat på den här annonsen och direkt fick höra, ge oss alla dina kontouppgifter och investera supermycket pengar i det här, hade det känts som ett för stort steg", säger Gustav Nilsson.
"Men när det är små, små steg, så blir det en slippery slope. Den där annonsen känns kanske inte helt hundra, men det vore fett om det stämde, jag tar den här pyttelilla risken, ett klick, sen visar det sig vara fler steg, men det är ju bara ett klick till, tänk om det faktiskt betyder att jag kan tjäna de här pengarna. Och så vidare."
En slippery slope där man tar ett litet steg i taget, i kombination med vad som kallas för confirmation bias, att vi gärna letar efter tecken på det som bekräftar det beslut vi har fattat, istället för att leta på tecken på motsatsen, blir lätt riskabelt.
"Vi vill ju att det ska stämma när vi har ansträngt oss."
Så hur undviker man att hamna där? Det kan vi inte. Att vi fungerar på det här sättet är en sårbarhet som vi får leva med, menar Gustav Nilsson. För att undvika att bli lurade får vi istället försöka bygga system som gör det svårare för bedragarna att komma åt oss. Och vad gäller Facebooks möjligheter att stoppa bluffannonser verkar det vara en bra bit kvar.
"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här."