Igår snackade jag en stund med mediekoncernen Stampens vd Martin Alsander. Efter att han varit med och rädda Göteborgs-Posten och de andra tidningarna i koncernen från konkurs har Martin Alsander nu sadlat om.
Med erfarenheterna från Stampen kan man säga att han byter sida och startar en så kallad gam-fond. Uttrycket gam-fond brukar användas för fonder eller investmentbolag som köper upp bolag i kris.
Och det är en sådan som Martin Alsander nu håller på att dra igång. Första “bytet” blev den överbelånade gratistidningskoncernen Mitti. Mediebranschen är en nisch där Martin Alsander tror att det kan dyka upp fler affärsmöjligheter. Han pekar också ut retail (fysiska butikskedjor) och fastighetsbolag som delar av näringslivet där en annalkande lågkonjunktur kan slå hårt – och därmed ge Martin Alsander chansen att kliva in som räddande ängel.
Däremot nämnde Martin Alsander inte den växande nischen av crowdfunding-plattformar som en potentiell krisbransch. Sannolikt är det för små pjäser för att Alsanders ska bry sig. Men om man letar efter sektorer i det svenska näringslivet som ligger sämst till när ekonomin viker så är onekligen detta en sådan.
I grunden gillar jag verkligen idén bakom crowdfunding där i princip vem som helst kan kliva in som ägare i ett onoterat företag. För småspararna öppnas en möjlighet att komma in tidigt i ett företag och som entreprenör slipper du att förlita dig på det traditionella, ofta dyra och svåråtkomliga, finansieringssystemet med banker eller riskkapitalbolag.
Baksidan är att värderingarna i många av objekten blivit löjligt höga och kvalitéen på bolagen alltför ofta varit tveksam.
Nu visar det sig också att bolagen som erbjuder crowdfunding-investeringar har problem att få snurr på verksamheten. I veckan har de två kändaste aktörerna, Pepins och Fundedbyme, offentliggjort resultatrapporter och det har inte varit någon särskilt uppmuntrande läsning.
Pepins omsättning föll med 5 procent under fjolåret till knappa 22 miljoner kronor och förlusten ökade med 160 procent till minus 20 miljoner kronor. Under årets första tre månader har försäljningen fortsatt att minska.
För kollegan Fundedbyme går det också minst sagt knackigt. Förlusten första halvåret blev 22 miljoner kronor och omsättningen halverades till knappa 10 miljoner kronor.
Nu pratar cheferna för både Pepins och Fundedbyme om en vändning men frågan är hur väl rustade de är när ekonomin viker?
Traditionella investmentbanker som lever på att lotsa bolag till börsen och ta in kapital till företag får alltid lite att göra i lågkonjunkturer. Efter finanskrisen 2008 dröjde det till exempel flera år innan det blev några nya noteringar på Stockholmsbörsen.
Risken är uppenbar att slaget mot den nya tidens mikro-investmentbanker, som Pepins och Fundedbyme i praktiken är, blir ännu hårdare.
De gamla investmentbankerna har mycket institutionella kunder (till exempel pensionsfonder och försäkringsbolag) som även under en lågkonjunktur har pengar att investera.
För crowdfunding-plattformarna är kundbasen mycket mer flyktig. Här handlar det om småsparare som snabbt drar öron åt sig när det skakar till på marknaden.
Kombinationen av kraftigt minskat antal affärer (bolag som söker kapital) och kunder som drar sig undan kan bli förödande för nya spelare som Pepins och Fundedbyme.
Igår flaggade Fundedbymes vd Daniel Daboczy för att bolaget behöver fylla på den egna kassan under hösten. Med tanke på att han vid halvårsskiftet bara hade 1,2 miljoner kvar på bankkontot verkar det högst rimligt. Frågan är om han hittar någon som vill pytsa in pengarna.