Alla snackar om klimatkompensering – men funkar det verkligen?

Breakit Impact Challenge Klimatkompensation
Alla snackar om klimatkompensering – men funkar det verkligen?

Foto: Istockphoto

Ebba Arnborg

Nödvändigt och ett sätt att rädda planeten – eller ren greenwashing och nutidens avlatsbrev?
Breakit reder ut hur – och om – klimatkompensation för företag egentligen fungerar.

"Floskler utan substans", "den sämsta jävla ursäkten för gott samvete" och "en medelklasscam" säger vissa.

Andra säger att det är en "viktig del för att nolla koldioxidutsläppen" eller "en av flera viktiga saker vi kan göra"

Ja, gör du en snabb sökning på ”klimatkompensering” på Twitter är åsikterna starka – och motstridiga.

Samtidigt är det allt fler företag som betalar stora belopp för att klimatkompensera sina utsläpp, och som använder det för att locka kunder. Allt från Folksam, Riksbyggen, Telenor, Arla och Max Hamburgare till Opus Bilprovning, festivalen Way Out West och resebolag som Ving och TUI. Söderberg & Partners klimatkompenserar för alla sina medarbetare – både på arbetet och på fritiden.

Så, vad gäller egentligen? Är klimatkompensering nödvändigt och lika självklart som att sortera sin sopor – eller bara nutidens avlatsbrev? När Breakit söker svar på frågan är de inte glasklara.

På Swedish Environmental Institute (SEI) svarar man ”både och” och på Naturvårdsverket att sanningen ligger någonstans mittemellan.

"Det beror lite på hur man resonerar. A och O är att undvika att agera så att det uppstår utsläpp. Kan man inte det så kan man försöka klimatkompensera. Men man tar ju därmed egentligen inte bort utsläppen", säger Mats Björsell på Naturvårdsverket.

Alla experter vi på Breakit snackar med poängterar en sak: klimatkompensering gör det inte okej att fortsätta med ”business as usual”. Det går inte att slippa ta tag i de stora besluten och istället låta någon annan minska utsläppen åt oss.

Vi företag måste först se till att vi har gjort allt vi kan på hemmaplan för att minska våra utsläpp, inte minst för att klimatmedvetna konsumenter kommer att undra över det. Det rådet ger Eva Lövbrand som är klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet, och har studerat just klimatkompensation.

"Sen om vi vill göra det lilla sista för att komma åt de utsläpp vi inte kan minska kan klimatkompensation vara värt att utforska", säger hon.

Klimatkompensering går ofta ut på att investera i projekt som hjälper u-länder att minska sin klimatpåverkan.

"Så länge som världen ser ut som den gör, att det finns fattiga länder som har angelägna klimatåtgärder som inte blir gjorda i brist på pengar, kan klimatkompensering vara ett sätt att få dessa utförda. Dessutom bidrar det ofta, oavsett klimatnyttan, till ekonomisk utveckling i de fattiga länderna när rika länder betalar", konstaterar Mats Björsell.

Kritiken då? Ja den har bland annat handlat om att projekten inte är permanenta, till exempel om träd planteras men sedan huggs ner – då går hela klimatnyttan om intet. Vissa projekt har skapat problem för de boende där projektet genomförs.

Annan kritik handlar om att projekten skulle ha blivit av i alla fall. Eller tvärtom, att projekten som pengarna går till inte finns här och nu, utan bara är löften om framtida satsningar – och inte blir av alls när allt kommer till kritan.

Se till att projektet ni väljer att stötta uppfyller följande punkter, annars är risken stor att klimatnyttan uteblir:

1. Det har additionalitet

Utsläppsminskningarna skulle inte ha blivit av ”ändå”, utan de sker just på grund av pengarna från klimatkompensationen. Klimatnyttan räknas heller inte hem flera gånger, till exempel både i projektet ni sponsrar och i landets klimatrapportering till FN.

2. Det är certifierat under en erkänd standard

Klimatnyttan ska vara kvantifierad, det vill säga gå att mäta. Samt verifierad och granskad av oberoende tredje part. Projektet bör vara certifierat under någon form av standard.

Kanske den mest kända är Gold Standard. Mer än 80 internationella miljöorganisationer står bakom den, däribland WWF International som varit med och utvecklat den. Den garanterar inte bara verifierad klimatnytta, utan även sociala aspekter samt att projektet inte går emot något av FN:s hållbarhetsmål.

Två andra erkända standarder är Verified Carbon Standard (VCS) och Plan Vivo.

3. Det är permanent

Utsläppsminskningen ska vara långvarig, helst permanent.

4. Det bidrar till hållbar utveckling

Projektet bör förbättra vardagen för människor i närområdet (till exempel genom sociala nyttor eller minskade luftföroreningar) och bevara biologisk mångfald. Lokalbefolkningen ska vara delaktig.

Vilken typ av projekt ska man då satsa på? Och vilka ska man undvika.

Trädplanteringsprojekt är ofta det som man tänker på först, men det har ofta högre risk. Det är svårt att garantera att koldioxiden som lagras i träden förblir där. Skogar kan byta ägare och huggas ner, eller bli angripna av skadedjur, sjukdomar, torka och bränder.

Att köpa utsläppsrätter för att låta dem makuleras ger även det en osäker klimatnytta, eftersom det funnits och beräknas finnas ett överskott av utsläppsrätter i EU:s system för handel med utsläppsrätter fram till 2021.

Det säkraste är istället att satsa i projekt som främjar förnyelsebara energiinvesteringar, vindkraftverk eller solpaneler. De ersätter fossilenergi och ger en direkt klimatnytta som är bestående.

Ett sista råd: Ta gärna i lite när ni räknar på hur mycket ni ska kompensera, vanligt är att dubbla siffrorna.

"Ett sätt att hantera riskbilden är att överkompensera. Det blir en försäkringsstrategi, om det man köper inte riktigt levererar den utlovade klimatnyttan. Jag vet att Max Hamburgare gör så", säger Eva Lövbrand.

Här är 6 svenska aktörer som hjälper till med klimatkompensation

Tricorona

Go Climate Neutral

Zeromission

South Pole

2050 Consulting

ClimateHero

Läs fler artiklar
LÄS MER