Min klimatångest tog över – nu gör vi om Breakits affärsmodell

“Hjälp, hur f-n ska jag hinna?!”

Jag kan erkänna att stressen kröp på mig när jag i slutet av förra veckan insåg att jag ansvarade för steg 4 i Breakit Impact Challenge – en utmaning riktad till näringslivet, som går ut på att göra företagen mer klimatsmarta på 30 dagar (som vi själva så klart också har antagit).

Uppgiften var att tweaka vår affärsmodell så att den blir mer klimatsmart. Jag inbillar mig liksom att detta är något som stora bolag gör under typ ett halvår? Vi impact challenge-deltagare ska lyckas på en vecka.

Eller nej – fyra dagar. Det är röd dag på torsdag. Och klämdag. Puh!

Nåja, det var bara att sätta igång. Jag har tidigare skrivit om hur min klimatångest fick mig att börja cykla – nu hade jag den som lika stark drivkraft när jag tog tag i Breakits affärsmodell.

Som tur var kunde jag tjuvstarta lite. I fredags ordnade Breakit nämligen en workshop hos vår partner SJ för ett 40-tal deltagare. Till vår hjälp hade vi fantastiska Robert och Anna Sabelström på Climate Hero (tusen tack!). Det var suveränt – snacka om energi i rummet när alla drog i gång!

Jag insåg dock att jag även skulle behöva få med mig hela företaget på båten. Annars fanns en risk att jag blev den där jobbiga superentusiastiska chefen som varit på workshop och kommer tillbaka och ska frälsa alla.

Därför skickade jag i måndags ut en kalenderinbjudan till “Obligatorisk workshop om Breakits klimat-tweakade affärsmodell”. Och igår infann sig ett glatt gäng i Breakits konferensrum, även kallat “Bunkern” eftersom det ligger under jord.

Jag använde mig av Climate Heros tips och vi spånade i smågrupper kring två frågor:

1. Hur kan Breakits produkt bli mer klimatsmart? Från det att den tillverkas till att den kasseras?

Den här var inte helt lätt, eftersom vår produkt till största del är en tjänst (journalistik, podcast, event). Här fick vi därför freestyla lite. Några saker vi kom på:

• För att göra vårt jobb krävs teknik, datorer och servrar. Dessa ska vi skydda noga så att livslängden förlängs, vi ska bland annat fixa dator- och mobilskydd. Och när de går sönder ska vi laga eller återvinna.

• Vi ska noga tänka efter innan vi köper saker.

• Vi ska nyttja våra lokaler mer effektivt genom att hyra ut vår poddstudio och tomma skrivbordsplatser (Intresserad? Hör av dig till stefan@breakit.se)

• Vi kan också förlänga livslängden på vår journalistik, genom att återpublicera artiklar som fortfarande kan vara intressanta, liksom skala upp eventkoncept. Här tvekade vi lite kring om det faktiskt var klimatsmart eller bara smart, men då var workshop-övningen slut.

2. Hur kan Breakit påverka andra?

Den här punkten var lättare för oss – och säkert även för andra tjänsteföretag. Vi har trots allt drygt 200.000 unika besökare i veckan på Breakit, 7.500 lyssnare av vår podcast och minst 1.500 event-deltagare om året. Dessutom har vi ett stort gäng annonsörer och sponsorer.

Alla dessa grupper kan vi påverka i mer klimatsmart riktning – och skapa nya affärer på köpet. Detta kom vi fram till:

Kunder/annonsörer:

• Våra säljare kan aktivt söka upp annonsörer inom hållbarhet, eller företag som vill marknadsföra hållbarhetssatsningar de gör.

• Vi kan hjälpa våra kunder att göra mer klimatsmarta val. Till exempel jobbar vi nu med en handfull kunder inför Almedalen. De vill ju också vara klimatsmarta, så vi kan hjälpa dem att välja mat, branding och annat som är hållbart.

• Vi kan lyfta upp vår klimatintresserade målgrupp tydligare i våra säljpitchar. Annonsörer som vill nå en klimatsmart, framåtlutad målgrupp ska förstå att de bäst gör det hos Breakit.

Läsare/lyssnare:

• Våra journalister kan i intervjuer ställa frågor kring produktion och klimateffekter, på samma sätt som de ställer frågor om omsättning och vinst. Det handlar inte om att driva agenda utan om att ge våra läsare vad de vill ha – och just nu är intresset kring dessa frågor stort.

• Våra journalister kan också fortsätta inspirera läsarna och lyssnarna med artiklar om impact-företag. Här finns en guldgruva efter Breakit Impact Challenge.

• Vi kan fortsätta driva Breakit Impact Challenge och ta vidare konceptet på olika sätt.

• Vi kan fortsätta skriva om Breakits hållbarhetsarbete löpande för att inspirera andra att göra samma resa.

• Våra utvecklare kan skapa enkla digitala verktyg som hjälper företag i sin klimatresa.

Eventdeltagare:

• Vi kan hålla utbildningar och workshops kring hur företag kan bli klimatsmarta, genom att ta hjälp av de experter och all den info vi samlat in under Breakit Impact Challenge. Vi kan även fundera på att göra det digitalt för mindre miljöpåverkan.

• Vi ska alltid försöka ha med klimatet som en punkt på våra event, eftersom vi märker att våra eventbesökare tycker att detta är viktigt och intressant.

• Vi har tidigare tagit beslutet att bara servera vegetarisk mat på våra event. Men vi behöver också berätta om varför, så att vi på det sättet inspirerar andra att tänka på klimatet.

Hur går vi vidare?

För oss var inte utmaningen att vi inte hade några idéer. Tvärtom behöver vi sålla så att det inte blir för mycket på en gång – då riskerar vi att tappa energi. Jag har därför i samråd med ledningen tagit beslut om att avvakta med digitala klimatverktyg och utbildningar/workshops. Dessa idéer sparar vi och tar fram i höst eller nästa år. Resterande punkter kan vi kicka igång en efter en – respektive avdelning ansvarar för att dra sina idéer i land.

Så dags att summera vecka fyra av Breakit Impact Challenge:

Tidsåtgång: Svårt att uppskatta då mycket av detta varit idéarbete som hängt med under en längre tid. Men kanske fyra timmars konkret jobb med att förbereda, genomföra och dokumentera workshopen (då har vi nog varit ganska snabba). Och ytterligare fyra timmar som någon sorts “tanke-pott”.

Impact: 5 av 5. Här snackar vi verkligen påverkan på riktigt.

Nöjda medarbetare: 3,5 av 5 (jag frågade på Slack). Många uppskattade workshopen, men helst hade vi haft mer tid att både planera och smälta detta. Förankring var liksom bara att glömma givet tidsramen – vi fick köra skarpt. Det är nackdelen med en sådan tajt tidsram, fördelen är förstås att inget dras i långbänk.

Svårighetsgrad: 3 av 5. Det var enkelt att spåna idéer kring hur vi kan påverka, desto svårare att spåna kring klimatpåverkan i vår produktion. Gissar att många andra tjänsteföretag hade samma utmaning. Slutsats: man får verka där man kan!