Många startupgrundare drömmer om världsherravälde, i alla fall inom sin egen bransch. Bland de som lyckas verkar första och andra generationens svenskar vara överrepresenterade. Läs mer om det här.
Resultatet är kanske inte så förvånande, enligt Craig Mitchell, doktorand vid Sten K Johnsons centrum för entreprenörskap vid Lunds Universitet,
Han säger att forskningen visar att invandrare generellt sett är mer benägna att starta bolag än svenskfödda personer.
“Det kan ofta vara att folk med utländsk bakgrund inte känner att de får jobb som matchar deras kompetens, eller att de utsätts för diskriminering i arbetslivet av olika slag. Det gör att många drivs mot att starta egna bolag”, säger Craig Mitchell.
Majoriteten av bolagsgrundarna vi har frågat är andra generationens svenskar. Det vill säga: De har minst en förälder som är född utomlands - men är själva födda i Sverige.
Craig Mitchell påpekar att andra generationens svenskar också är mer benägna än de flesta att starta bolag. Ofta lyckas de ännu bättre än sina föräldrar.
“De har oftast lika mycket humankapital som andra svenskar, så de är resursstarka människor. Samtidigt har de genom sina föräldrar stött på entreprenörsskap tidigt i livet och ser kanske det som en naturlig väg att gå. I alla fall i större utsträckning än de som inte har föräldrar som är egenföretagare”, säger Craig Mitchell.
Vi har tidigare skrivit om Jonathan Bean, till vardags marknadschef på Mynewsdesk, och hans masteruppsats om startups. I den konkluderar Jonathan Bean att en mångfaldig grundargrupp kan vara en orsaken till att vissa företag lyckas extra bra.
Craig Mitchell på Lunds universitet målar upp en liknande bild.
“Jag tror absolut att det kan vara viktigt för ett bolag som ska växa snabbt. För det första kan det öka kreativiteten om man har människor med olika livserfarenheter och kulturer. Dessutom ger en internationell grupp människor en tydligar global utblick redan från början”, säger Craig Mitchell.
Han är också tydlig med att han inte tror att någon särskild folkgrupp är mer innovativ och entreprenöriell än någon annan.
“Man har sett på tidigare i forskning i USA att man ofta ställer grupper mot varandra. Då har man hittat att till exempel kinesiska invandrare lyckas väldigt bra men att afroamerikaner har svårt att ta sig fram. Men det där handlar mycket mer om om förebilder och ett lokalsamhälle med ett starkt skyddsnät”, säger Craig Mitchell.
En av de största skillnaderna mellan svenska företagare och invandrade företagare är motståndet de möter på vägen.
“Det är svårt att vara entreprenör för alla men invandrare och människor med icke-svensk etnicitet har det ännu svårare. I stort sätt alla jag har pratat med har mött på någon form av diskriminering eller rasism”, säger Craig Mitchell.
Att det finns så många förebilder med utländsk bakgrund i startupvärlden kan kanske väga upp för svårigheterna man möter på vägen dit.
“Folk i allmänhet ser ju upp till människor de respekterar och som man delar någon form av identitet med. Då är det klart att det är viktigt att man kan relatera till de som har lyckats tidigare. Det är ju därför det finns speciella mentornätverk för kvinnor till exempel”, säger han.
Man ska inte dra för stora slutsatser från de siffror vi har tagit fram eftersom vi bara har pratat med fjorton bolag. Men siffrorna överensstämmer med Craig Mitchells uppfattning av startupscenen i Sverige.
“Jag har inga siffror på det men jag får den uppfattningen genom mina studenter. På masterprogrammet här är alla med och startar bolag och man ser att grundargrupper med stor mångfald lyckas väldigt bra. Det tror jag absolut att många startups i Sverige har fattat”, säger han.
Läs hela listan över bolagen vi frågade här.