I en gästkrönika i Breakit kritiserade grundaren av KryptoGäris, Tove Andersson, den utveckling hon ser i samhället: Kontanterna är på väg bort och ersätts av digitala lösningar.
Swish, kortbetalningar och mobila betalsätt är nya innovationer som kritiseras.
Visst finns det många argument för att behålla våra kontanter, men pensionärer och totalitära stater är inte de primära.
De flesta kan nog relatera till den omtalade butiksdöden. År 2017 presenterade Svensk Handel sin rapport ”Det stora detajhandelsskiftet”.
I den prognostiseras att mellan 22 och 33 procent av den svenska handeln kommer utgöras av e-handel år 2025. Antalet fysiska butiker beräknas minska med 11.000.
Redan mellan åren 2011 och 2017 har 5000 butiker försvunnit och var och varannan dag rapporteras om olika fysiska butikers konkurser.
Det här är en utveckling som inte går att förhindra. Det är också en utveckling som är bra för svensk export och produktion.
Idag handlar svensken gärna från utlandet via till exempel Ebay och Wish, något som inte är möjligt med kontanter. Utvecklingen inom e-handeln driver på övergången till digitala betalmedel. En befogad fråga är om de personer som värnar om kontanter också vägrar e-handel?
Ett extremt argument som förs fram i Tove Andersson inlägg är Tyskland, där hon påstår att man använder kontanter på grund av en rädsla som är kvar sedan DDR. Faktum är att kontanter är ett väldigt effektivt sätt för totalitära stater att kontrollera sina medborgare. I just Tyskland införde man Riksmarken, kontanter prydda med hakkors. Fördelningen av dessa utgjorde ett maktmedel där staten effektivt behöll kontroll.
Ett annat exempel är Nordkorea där det sker en omfattande smuggling av utländska valutor över gränsen. Staten Nordkorea ser allvarligt på detta då det utmanar deras makt och straffen för smuggling är hårda.
Det i sig är inte skäl att överge kontanter. Men det är relevant att också diskutera fördelarna med att helt överge kontanter. Inte idag, men som en naturlig del av samhällets utveckling.
Svenskarna betalar årligen cirka 5–6 miljarder kronor per år för prostitution, illegala droger, samt smugglad sprit och tobak (SCB, 2005). Transaktioner som inte sker via fakturor och banköverföringar.
Banker har idag stora organisationer och processer på plats för penningtvätt, något som är betydligt enklare att följa via digitala betalmedel. Bankerna flaggar automatiskt för transaktioner som avviker, inklusive Swish-överföringar, och rapporterar dessa till finanspolisen. Det är ett effektivt verktyg i kampen mot bland annat trafficking och smuggling.
Även den svarta arbetsmarknaden gynnas av kontanter. Hur stor den är är svårt att uppskatta, men klart är i varje fall att den utnyttjar de svagaste individerna i samhället och att kontanterna gör den svårare att kartlägga.
Frågan om kontanter är större än vad Tove Andersson vill påskina. Självklart ska alla ha möjlighet att använda betalmedel, men att tvinga fram lagstiftning om kontanter är framtidsfientligt.
För en dryg vecka sedan publicerade Bloomberg sin rapport över världens innovationsländer, där Sverige rasat från andraplats till sjundeplats på ett år.
Istället för att diskutera en begränsning av den tekniska utvecklingen bör formerna för den diskuteras. Sverige är byggt på innovation och framåtanda, och vi har återigen möjlighet att gå i bräschen. Låt oss ta den möjligheten.
Nicholas Thurow är ekonomikonsult och har tidigare arbetat med bland annat omvärldsbevakning och affärsutveckling. Han skriver den här krönikan som en fristående debattör.