Klockan var strax före 22 på måndagskvällen när den före detta tågdirektören skickade sitt mejl. Några minuter senare läste jag det med stigande intresse.
Tåg-gubben var inte nådig i sin kritik gällande nyhetsvärderingen här på Breakit. Den baserades i korthet på vad “en liten klick startup-personer i Stockholms innerstad” var intresserade av.
Lite tufft att läsa för en redan smått tilltufsad Breakit-entreprenör, måste jag erkänna.
Några timmar senare käkade jag frukost med en av dessa startup-personer – på Stureplans-restaurangen Riche, var annars?
I baren, några meter bort, satt internetveteranen Johan Staël von Holstein och drack sitt morgonkaffe. Jag morsade på honom med en lagom cool nick men inombords slog det mig – kanske hade tågdirektören en poäng trots allt. Tanken fick mig att rysa till – höll jag på att helt tappa det?
Där är väl juryn fortfarande ute, som det brukar heta på finans-svenska. Men jag ska ärligt erkänna att jag just nu går igenom en av mina tuffaste perioder som entreprenör.
Osäkerheten kring hur vi på Breakit ska ta oss igenom lågkonjunkturen (som alla nu verkar rörande överens om är i antågande) har satt en helt ny typ av press på mig. Nu är det i första hand kostnadskontroll och nyförsäljning som upptar mina tankar snarare än att göra nya scoop.
Men jag jagar kostnader och nya affärer med ett enda mål – att skapa resurser för att fortsätta göra ekonomijournalistik i Breakits anda.
För även om jag som entreprenör kan oroas över hur lågkonjunkturen ska slå mot vår verksamhet ligger jag knappast sömnlös kring Breakits journalistiska inriktning. Trots sena och långa mejl från näringslivsgubbar som den redan nämnda tågdirektören.
Missuppfatta mig inte – här på Breakit har vi en ständigt pågående diskussion om hur vår journalistisk ska utformas. Men efter att vi de senaste dagarna citerats flitigt i andra medier efter vår granskning av spelmarknaden och avslöjat lågprisjätten Costcos planer för Sverige är jag inte särskilt orolig på den punkten. Tvärtom är jag övertygad om att det är vår vassa journalistisk som också är nyckeln till Breakits kommersiella framtid.
Trevlig helg!
Veckans besvikelse: Jörgen Lantto. I slutet av förra veckan kom nyheten att den tidigare Fingerprint-chefen nu ska lotsa ett annat bolag i samma segment till börsen. Det är norska Zwipe som ska noteras i Oslo. Men noteringen innebär inte direkt att de gamla ägarna kan jubla. En investerare som kollat närmare på Zwipe berättar för mig att bolaget hittills tagit in en kvarts miljard kronor. Ändå är värdet på Zwipe i samband med noteringen bara 189 miljoner kronor (pre-money). Räkna med en rad liknande nedvärderingar (eller “down rounds”, som finanskillarna brukar kalla dem) av techbolag de kommande månaderna.
Veckans iskalla: Synsam. Optikkedjan förbereddes under hösten för en notering vilket både vi på Breakit och (efter oss!) nyhetsbyrån Bloomberg då berättade. Men nu har ägarna lagt börsplanerna på is. “Tidigast till sommaren”, är beskedet jag får nu från en som brukar ha koll.
Veckans mot strömmen: Karnov group. När alla andra ratar börsen så stormar den här digitala juristtjänsten (anrika Nordstedts juridik ingår bland annat i koncernen) mot börsen. Marknadsföringen mot investerarna drar igång inom kort vilket indikerar en notering om någon månad. Enligt våra vänner på Dagens industri gjorde Karnov ett resultat före av- och nedskrivningar på nästan 300 miljoner. Det indikerar ett börsvärde på flera miljarder om någon får för sig att fråga mig.
Veckans datapunkt: CES. Jag har aldrig bevistat den jättelika techmässan som just nu pågår i Las Vegas. På håll är det dock alltid kul att spana in de hetaste trenderna. I år tycker jag dock det är intressantast att notera frånvaron av vissa aktörer. I spåren av president Trumps handelskrig mot Kina och kanske också västvärldens minskade betydelse inom tech så är det talande att INGA kinesiska techbolagchefer talar på mässan. Och att antalet besökare från Kina minskat med över 20 procent.
Veckans berg-och-dal-bana: Stefan Lundell. Jag har inlett det nya året med att dra av mig journalisthatten och dra på mig sälj-kepsen. Redan i mellandagarna började jag kontakta potentiella kunder och utfallet var riktigt lovande. När jag kom in på redaktionen i måndags hade jag lyckats få till 10 säljmöten och jag såg framför mig en rad avslutade storaffärer innan veckans slut. Livet lekte! Nu, med bara några timmar kvar av arbetsveckan tvingas jag konstatera NOLL stängda affärer. Nya tag nästa vecka!