Frankrike driver på hårt för att EU ska anta en digital skatt, främst riktat mot jättar som Google och Facebook. Förhandlingarna på tisdag väntas bli tuffa.
Sverige har tillsammans med Danmark, Finland och Irland bjudit hårt motstånd. Även Tyskland har tvekat.
I skattefrågor krävs enhällighet.
Sverige motsätter sig att byta beskattningsprincip från skatt på vinst i företagets hemland till skatt på omsättning där tjänsten konsumeras. Detta kan i förlängningen drabba exportländer som Sverige hårt.
Sverige vill i stället vänta på att OECD beslutar om regler för beskattning av digitala tjänster, som planeras till 2020.
En eftergift från anhängarna till skatten är att skjuta på införandet från snarast möjligt 2019 till januari 2022. Det är tänkt att sätta press på OECD att komma fram till något substantiellt.
En solnedgångsklausul ska också göra den digitala skatten aptitligare. Skatten ska upphöra automatiskt efter ett visst antal år. I debatten har tre, fem och tio år nämnts.
Förslaget går ut på att införa en omsättningsskatt på 3 procent på digitala tjänster. Den föreslagna omfattningen är för reklam, användning av information från plattformar och vidareförsäljning av data.
Tyskland spelar en nyckelroll i debatten och verkar föredra ett betydligt smalare omfång, kanske bara reklam. En sorts reklamskatt skulle göra förslaget mer acceptabelt för flera länder.
Samtidigt är elva EU-länder på väg att införa en digital skatt nationellt. Bakgrunden är rättviseproblemet då bolag som Google, Amazon, Facebook och Apple betalar betydligt mindre skatt än traditionella företag.