Breakit - Nästan hälften av alla svenska techinvesteringar hålls hemliga
Daniel Ek - en av många hemlighetsfulla svenska entreprenörer. Foto: Flickr

Nästan hälften av alla svenska techinvesteringar hålls hemliga

Stefan Lundell
Stefan Lundell
19 okt 2015, kl 14:21

En kartläggning som stiftelsen Industrifonden har gjort avslöjar att mörkertalet bland nya investeringar i startupföretag uppgår till miljardbelopp.

Stefan Lundell
Stefan Lundell
19 okt 2015, kl 14:21

I juni tog Spotify in runt 4,5 miljarder kronor i en ny finansieringsrunda. Idag, fem månader senare, har bolaget fortfarande inte bekräftat att transaktionen faktiskt har ägt rum.

Det är kanske det mest uppenbara exemplet på det hemlighetsmakeri som omgärdar många finansieringsrundor för svenska techbolag. I fallet med Spotify är det omöjligt för företagsledningen att hålla affären hemlig - den läckte ut långt innan den officiellt var klar.

Men i många andra bolag blir finansieringsrundorna aldrig publika, trots att vi journalister gör vårt bästa för att gräva fram dem.

Exakt hur många “hemliga” transaktioner som görs i den svenska internetindustrin är omöjligt att veta.

Men nu har i alla fall en av de tyngsta riskkapitalaktörernam, stiftelsen Industrifonden, försökt sig på en kvalificerad gissning. Uppskattningen är baserad på den egna investeringsverksamheten, samtal med andra större riskkapitalbolag och analys av offentliggjorda kontra icke-offentliggjorda affärer.

Industrifondens slutsats av undersökningen är att uppemot 45 procent av det totala beloppet som har investerats i onoterade tillväxtföretag, där techbolag utgör en majoritet, hemlighålls.

Under årets första nio månader uppgår dessa oredovisade investeringar till minst 1,5 miljard kronor, tror Industrifonden. I den siffran ingår inte Spotifys finansieringsrunda som, trots att den inte är officiellt bekräftad, ändå anses vara offentlig.

Det finns flera orsaker till att entreprenörer väljer att mörka att deras bolag har fått in ny finansiering. Det kan handla om följande: 

  • Rädsla för negativ publicitet. I många fall tas pengarna in för att verksamheten inte har utvecklats enligt förväntan. Det är inget som bolaget vill skylta med offentligt.
  • Väck inte den björn som sover. En finansieringsrunda görs ofta för att finansiera expansion in på nya marknader. Då kan det vara smart att hålla eventuella konkurrenter ovetandes så länge som möjligt.
  • Fokus. För mycket positiv publicitet kring en finansieringsrunda kan få både ledningen och övrig personal att fokusera på fel saker. I värsta fall kan bolaget tro för mycket på skriverierna. Då försvinner kostnadskontrollen.
     

I rapporten från Industrifonden, som går att läsa i sin helhet här, framgår också att de publika finansieringsrundor som har gjorts under årets första nio månader uppgår till drygt 8 miljarder kronor (1 miljard dollar). Sammanlagt är det över 100 investeringar som har gjort i onoterade svenska bolag.

Investerarnas favoritsegment har varit medier, finansiella tjänster och e-handel. I 37 procent av investeringsrundorna har en del av kapitalet kommit från utländska investerare, där främst riskkapitalbolag från USA och Storbritannien har varit representerade.

Läs mer om:
Läs fler artiklar
Läs nästa artikel