Utredningen med namnet "En fondstruktur för innovation och tillväxt" förespråkar omfattande ändringar i hur statens investeringsfonder är uppbygda. Bland annat handlar det om att slå ihop de två fonderna Inlandsinnovation och Fourmier Transform. Den nya fonden blir på ungefär tre miljarder.
Men alla är inte övertygade om statens nya investeringsstrategier. Affärsängeln Lennart Ohlsson har på eget initiativ nu skickat in ett svar på utredningen. Där skriver han bland annat att utredningen saknar förankring i verkligheten när det gäller bolag som är i ett tidigt stadie.
“De har erkänt själva att de inte har någon strategi för early stage (investeringar i unga bolag). De har ingen statistik på affärsänglarnas roll där. Det är ett stort gap mellan mikrofonden de vill sätta upp och den stora investeringsfonden, och det finns ingen plan för bolagen som ligger där emellan”, säger han.
Han påpekar även att utredningen har missat att behandla det han kallar för “marknadens cyklicitet”. Investeringsnivån går enligt honom i femtonåriga cykler och det som påverkas mest av allt är investeringar i unga bolag.
“Under startupfasen har man väldigt dålig förutsägbarhet i bolagen. I tider med osäker konjunktur undviker investerare oförutsägbara bolag. Det måste man ta hänsyn till när man ska göra en långsiktig plan”, säger Lennart Ohlsson.
Vidare säger han att man i USA har system som sänker risken för investerare i ett tidigt skede för att öka investeringslusten i unga bolag.
“Man har en teknik som innebär att i en ren startup så är den såkallade stamaktien värderad till 10 procent av det som heter preferensaktien. Man kan säga att man arbetar med två värderingar som närmar sig varandra ju närmare man kommer en börsnotering. Det gör att man kan investera tidigt och skjuta värderingen framför sig tills man har tydligare prognoser för bolaget”, säger han.
Lennart Ohlsson har lång erfarenhet med riskkapital, både som forskare och affärsängel. I femton år har han skrivit remisser och utredningar för Industriförbundet och Företagarna. Dessutom är han medgrundare av nätverket Stockholms affärsänglar. Hans erfarenhet med politik gjorde dock att han i början var skeptisk till att skriva något överhuvud taget.
“När det kommer in ett remissvar som inte är från någon av de tunga organisationerna så brukar det bara viftas bort. Men jag kände att jag ändå var tvungen att i alla fall försöka påverka för mitt samvetes skull”, säger han.
Han påpekar att han i grunden är positiv till att departementet har valt att göra en utredning men att det helt enkelt saknas en bit när det gäller investeringar i unga bolag.
Över lag verkar de flesta startuprelaterade organisationerna vara väldigt positiva till utredningen. Till exempel skriver Sveriges riskkapitalförening (SVCA) i sitt svar att föreningen ställer sig bakom den föreslagna investeringsfondstrukturen. En av anledningarna är att entreprenörer ofta hör av sig för att de har svårt att veta hur de ska hitta rätt investeringsfonder.
“SVCA välkomnar en översyn av det statliga riskkapitalet då nuvarande system dels är svårgenomträngligt för entreprenörer och dels inte är en effektiv struktur för att nå statens mål”, skriver SVCA:s vd Isabella de Feudis i föreningens remissvar.
Den nya strukturen innebär att investeringsfonderna Inlandsinnovation och Fourier Transform slås ihop till en större fond, Fondinvest. Tanken är att det nya bolaget ska äga ett antal fonder på mellan 500 miljoner kronor och en miljard kronor. Pengarna ska saminvesteras med privata aktörer i olika bolag.
I likhet med SVCA är både Vinnova och Industrifonden övergripande positiva till att departementet tar tag i statens investeringar. Vinnova skriver dock i sitt remissvar att myndigheten ser det som problematiskt att utredningen föreslår en ändring i deras budget. Ändringen skulle innebära att Vinnova lägger 350 miljoner kronor istället för dagens 70 miljoner kronor på verifiering av forskningsresultat. Pengarna ska hämtas från andra delar av myndighetens verksamhet.
“De föreslagna volymerna (för medel inriktade mot verifiering av forskningsresultat) ligger väl i linje med de nivåer Vinnova förespråkar. Finansieringen av den föreslagna ökningen kan inte hanteras genom omdisponeringar av nuvarande budget utan kräver att nya medel tillförs Vinnova”, skriver organisationen.