Sök

Northvolts värvningsknep: Anställda får aktier för vrakpris – eller?

NorthvoltPersonaloptionerOptioner

Konceptritning för Northvolts fabrik.

Jonas de Lange

Jonas de Lange

Reporter

Ett sextiotal anställda kan göra minst 200 miljoner i vinst om Northvolts planer går i lås.

Det går knappt en vecka här på Breakit utan att undertecknad skriver något om Northvolt. Som en del av vår redaktionella strategi har jag fått i uppdrag att punktmarkera det gigantiska bygget – och det är inte utan anledning.

Bolaget satsar på att bygga Europas största batterifabrik, som ska stå klar 2023 i Skellefteå. Bygget väntas kosta i underkant av 40 miljarder – ja, miljarder – kronor och ska spotta ut battericeller för hundratusentals elbilar varje år.

Ambitionen är att vara en tongivande spelare i Europa under bilbranschens omställning från fossila bränslen till el.

Grundaren bakom projektet är Peter Carlsson, tidigare chef för Teslas produktionslina.

Kompetens och pengar möts alltså i det här sällsynt ambitiösa projektet.

Om allt går enligt plan lär både Peter Carlsson och hans första finansiär Harald Mix bli förmögna – även om den senare förvisso redan har en dryg miljard sedan tidigare. Och när det regnar på prästen droppar det även på klockaren, som ordspråket säger.

Så är verkligen fallet för Northvolt, kan Breakit nu berätta.

I ett nytt program av teckningsoptioner får ett sextiotal anställda löfte om att kunna köpa aktier till ett värde av 34 miljoner kronor. Om bolagets planer går i lås kommer aktierna om ett tag vara värda åtminstone 230 miljoner. Det blir med andra ord en rejäl vinst för de tidiga anställda.

Det låter ju nästan för bra för att vara sant. Men det finns såklart villkor för detta.

Kruxet här, såsom i många startups heter preferensaktier. Häng med nu, för det är dags att vi grottar ned oss rejält!

Kort förklarat är preferensaktier ett eget aktieslag som ger viss förtur på utdelning när bolaget gör vinst eller om hela företaget säljs. Preferensaktierna villkoras sedan med en mängd olika klausuler för alla möjliga händelseförlopp. I fallet med Northvolt ser de huvudsakliga villkoren ut så här:

# Den som äger preferensaktier har förtursrätt till en utdelning på dem motsvarande en ränta på 5 procent per år. Om du, i likhet med till exempel ABB och Siemens, har investerat 100 miljoner kronor i Northvolts preferensaktier innebär det att du fem år efter investeringen har förtursrätt på ungefär 27 miljoner kronor i utdelning.
Uträkning för den nördiga:
InvesteratBelopp*((1+Räntan)^AntalÅr)-InvesteratBelopp=Utdelning
eller
100*(1,05^5)-100≈27,6.

# Om bolaget säljs har man förtursrätt dels på den tidigare nämnda räntan men även det urpsrungliga investerade beloppet. Om hela bolaget säljs om fem år har du med dina 100 miljoner alltså förtursrätt på 127 miljoner kronor i utdelning.
Uträkning för den nördiga:
InvesteratBelopp*((1+Räntan)^AntalÅr)=Utdelning
eller
100*(1,05^5)≈127,6

I takt med att åren går kommer den summan att öka successivt, när ränta läggs på ränta. Samtidigt kan man vänta sig att det fylls på med nya preferensägare i aktieboken i takt med att Northvolt tar in allt fler och större investeringar. För varje ny investerare blir det därför längre och längre innan stamaktieägarna kan skörda frukterna av bolagsbygget. Om monsterfabriken drar ut på tiden kan man riskera att det i princip blir omöjligt att ta del av vinsterna och aktierna blir mer eller mindre värdelösa.

En spännande detalj i villkoren målar också upp ett annat scenario. ABB och de andra investerarna kan nämligen bli förlorarna om Northvolt snabbt lyckas betala tillbaka beloppet preferensägarna investerat. Då går nämligen precis all framtida vinst till stamaktieägarna. Det innebär att de strategiska ägarna utelämnas om den stora skördefesten blir verklighet och Northvolt blir en gigantisk succé. Vilket scenario som blir verklighet får vi inget svar på förrän tidigast 2023.

Läs mer