Trots kritik och oro – affärsängeln Erik Byrenius gillar nya personaloptionerna

Personaloptioner Optioner Teckningsoptioner
Trots kritik och oro – affärsängeln Erik Byrenius gillar nya personaloptionerna

Erik Byrenius, ängelinvesterare och Magdalena Andersson, finansminister. Foto: TT samt press.

Johanna Ekström

Reporter

“Behöver inte vara något problem.”

När de nya personaloptionerna infördes vid årsskiftet hurrade många entreprenörer. Men glädjeyran lade sig ganska snart när en rad frågetecken och tveksamheter kring hur de kan användas började rapporteras.

Breakit har bland annat berättat att det kan uppstå problem för anställda som får ta del av de nya personaloptionerna, som innebär ett avtal mellan aktieägarna och anställda om att i framtiden få köpa andelar i bolaget till ett visst pris.

Efter ett antal år ska bolagets ägare besluta om en nyemission där de anställda får köpa aktierna - som beskattas först när de eventuellt säljs. Men, som Breakit uppmärksammade, finns det då en risk att ägarna har bytts ut och att de nya ägarna inte alls är med på banan. 

Som anställd kan du helt enkelt inte vara säker på att aktieägarna ger tummen upp för nyemissionen och det är en osäkerhet du måste leva med.

Men enligt Erik Byrenius, ängelinvesterare och grundare av Onlinepizza samt Startupdocs, går det att komma runt problemen relativt enkelt. Han tycker att de nya optionerna fått utstå väl mycket kritik. 

“Det finns definitivt vissa saker som kunde vara bättre med de nya reglerna, men det går också att använda dem på ett väldigt bra sätt. Många bolag jag varit i kontakt med har ställt ut optioner utan problem”, säger han. 

För det första gäller det att få till optionerna rätt från början för att de nya skattereglerna ska gälla. 

Personaloptioner ska upprättas som ett avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare om att få köpa andelar av bolaget i framtiden. De ska till skillnad från teckningsoptioner, som inte är lika hårt knutna till anställningen, inte registreras hos Bolagsverket.

När det kommer till risken att en framtida utbytt ägarkrets skulle strunta i avtalet menar han att det är enkelt att gardera sig mot genom att avtala bort den. Något som han menar att många startups har gjort utan problem.

“Visst finns det finns en teoretisk risk att bolagets aktieägare i framtiden skulle kunna bråka om det, och att bolaget inte skulle uppfylla sin del av avtalet. Men jag har aldrig någonsin hört att det skulle ha uppstått något problem. Det finns flera juridiska sätt att hantera den potentiella risken så att den anställda inte drabbas av det”, säger han.

Ian Slettengren är jurist på Osborne Clarke. Enligt honom är det enklaste sättet för att skapa mer säkerhet när man ingår avtalet, att helt enkelt göra ett tillägg till bolagets aktieägaravtal. I det skriver man att aktieägarna åtar sig att rösta för framtida emissioner som rör de anställdas rätt att utöva sin optionsrätt. 

"Genom att reglera det i aktieägaravtalet knyts även kommande, framtida aktieägare till åtagandet", säger han.

Då räcker det normalt sett att en enda aktieägare vill genomföra emissionen.

Ett annat sätt är att bolaget (det vill säga styrelsen som signerar avtalsoptionerna) går i god för att genomdriva beslutet på bolagsstämman. Om de skulle misslyckas med det så får bolaget kompensera den anställda, något som kostar betydligt mer för bolaget än att bara ge ut aktierna. 

Läs fler artiklar
LÄS MER