Hur mycket törs du egentligen lita på din arbetsgivare?
Frågan infinner sig efter en närmare studie av den nya lagstiftningen kring personaloptioner som beslutades i riksdagen före jul. Tanken med de nya reglerna är att du som anställd ska kunna bli delägare i bolaget du jobbar på till en förmånlig beskattning. Men i lagtexten finns två saker som borde oroa alla anställda som erbjuds att teckna ett personaloptionsavtal med de nya reglerna.
För det första – vem är det egentligen du skriver avtalet med? I standarupplägget görs en uppgörelse mellan dig som anställd och de nuvarande aktieägarna i bolaget. Men den stora haken är att du kan utnyttja avtalet först tre år senare. Då är det långt ifrån säkert att dagens aktieägare finns kvar i bolaget. Och för att du ska få teckna några aktier krävs att ägarna beslutar om en nyemission på de villkor som du och de gamla ägarna kom överens om.
Då inställer sig frågan: Hur du kan vara säker på att de nya ägarna kommer att gå med på samma förutsättningar? Visst, har bolaget utvecklats bra under perioden så är chansen större att aktieägarna vill dela med sig av värdeökningen, och de borde vilja hålla personalen på gott humör.
Men poängen är – du kan inte vara säker på att aktieägarna ger tummen upp för nyemissionen och det är en osäkerhet du måste leva med.
På Skatteverket har man redan uppmärksammat den här risken. Hans Eriksson, rättslig expert på Skatteverket, flaggar för att det kan uppstå ett rättsligt efterspel i spåren av den nya optionslagstiftningen:
“Det kan uppstå problem om bolaget bytt ägarkrets och de nya ägarna motsätter sig en nyemission. Då kommer de anställda få driva en process mot företaget där det är svårt att uttala sig om utgången”, säger han och fortsätter:
“I remisssvaren och efterarbetena till lagförslaget fanns det ingen som framförde de här farhågorna. Det är något som kommit upp i efterhand men det är klart att det finns en risk för tvist om ägarbilden ändras”.
Det är rädslan för de här konsekvenserna som gjort att flera techbolag försökt att använda sig av teckningsoptioner för att undvika eventuella tvister i framtiden (fast det verkar Skatteverket sätta stopp för nu – läs mer här).
Och det finns ytterligare en potentiell fälla i den nya optionslagstiftningen. I lagtexten finns följande formulering:
“Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget under intjänandetiden”.
Det kan tyckas harmlöst men ännu en gång – hur mycket litar du på din arbetsgivare? Läser man vidare i lagen framgår att den anställde måste jobba kvar i minst tre år i bolaget från det att avtalet om personaloptioner ingås. Det betyder att du är “inlåst” i företaget under den här perioden om du vill kunna utnyttja optionerna. Det är ett uppoffrande som kan vara värt att göra.
Men risken med det här upplägget är att arbetsgivaren kan utnyttja den här skrivningen i lagen för sin egen vinning. Om du till exempel skulle bli uppsagd några månader innan avtalet ska börja gälla så har du inget att sätta emot och värdet på dina optioner går upp i rök.
I grunden är såklart de nya optionsreglerna positiva nyheter för alla de tusentals svenskar som omfattas av dem. Men lika klart är att det är arbetsgivarna som sitter med trumf på hand när förutsättningarna ska förhandlas fram – det har lagstiftarna redan sett till.