Sök

Fildelarnas nya skräck: Kravbrev på 7.000 kronor skickas i Sverige

Jakten på nätpirater

Kravbrev skickas till svenska fildelare. Kvinnan på bilden är dock ej en av dem. Foto: Istock/JGalione.

Erik Wisterberg

Erik Wisterberg

Reporter

De danska piratjägarna vill ha 4.500 kronor av misstänkta svenska fildelare. Nu kommer nya krav, på nära det dubbla, kan Breakit avslöja.
"Det handlar om en stor omfattning", säger Alex Bloch, jurist på Innerstans Advokatbyrå.

För snart ett år sedan kunde vi avslöja den nya piratjakten i Sverige. Lars von Triers filmbolag Zentropa skulle tillsammans med den danska advokatbyrån Njord lawfirm pressa svenska fildelare att betala för sina brott.

Under hösten har de första kravbreven kommit. Mer än 1.000 misstänkta fildelare har fått ett erbjudande i brevlådan. De ska betala 4.500 kronor inom 14 dagar för att slippa dras inför domstol.

Men Njord är inte ensamma om att jaga svenska fildelare. Enligt uppgift till Breakit har flera svenska advokatbyråer fått liknande uppdrag.

Minst en av dem, Innerstans Advokatbyrå, har nu har börjat skicka brev till fildelare.

”Genom att utan tillstånd från rättighetsinnehavaren ladda ned och ladda upp filmen har du genomfört ett upphovsrättsligt intrång”, står det i ett av dem som Breakit har tagit del av.

Sedan kommer ett erbjudande som är nästan dubbelt så dyrt som danskarnas.

”Rättighetsinnehavaren vill emellertid föreslå en förlikningslösning bestående i att du betalar ett schablonbelopp om 7.000 kronor i ett för allt för det aktuella upphovsrättsintrånget”.

Den misstänkta fildelaren får i brevet veta att ett ekonomiskt krav i domstol annars kan bli aktuellt, vilket kan uppgå till betydande belopp.

”Om så sker kommer beloppet inte att begränsas till 7.000 kronor utan motsvara full ersättning för den inträffade skadan och även innefatta ersättning för utredningskostnader, ansökningsavgifter samt ombudsarvode”.

Exakt hur stort detta skadeståndskrav kan bli framgår inte av brevet. Däremot konstateras att skadan som fildelningen har inneburit är stor, samt att en licens för filmen vanligtvis kostar omkring 80.000 kronor.

Alex Bloch på Innerstans Advokatbyrå vill inte berätta hur många brev som skickats ut, men säger att det handlar om ett stort antal.

”Detta kommer att hålla på under en lång tid, och under stor omfattning”, säger han till Breakit.

En fråga som diskuteras flitigt bland dem som fått liknande brev tidigare är om det helt enkelt går att strunta i att betala. Argumentet är ofta att filmbolagen bara hotar med rättsliga processer, men att de inte fullföljer.

Alex Bloch försäkrar dock att byrån kommer att driva civilrättsliga processer mot de som inte betalar.

”Det är vår avsikt, även om vi helst vill undvika det. Vi måste göra verklighet av våra krav, annars fungerar inte detta”, säger han.

På nätforum lever många i tron av att man kan komma undan genom ett försvar som bygger på att någon annan använt ens öppna wifi för att tanka ned film.

Alex Bloch säger att det försvaret har fungerat i vissa brottsmål, men att det är verkningslöst i civilrättsliga skadeståndsmål.

”Då är det försvaret inte av någon större effekt, eftersom man civilrättsligt är ansvarig för vad som sker via ens uppkoppling”.

Har ni tagit folk som inte betalat till domstol?

”Det har skett”.

Har ni vunnit de målen?

”Jag kan inte gå in på de enskilda målen, men utsikterna för bifall är goda".

I det brev som Breakit har tagit del av agerar Innerstans Advokatbyrå på uppdrag av det amerikanska filmbolaget Mile High Distribution Inc, som i sin tur har anlitat licensbevakningsbolaget Mircom International Content Management & Consulting Ltd.

En fjärde inblandad aktör är det tyska teknikbolaget Media Protector, som har samlat in IP-adresserna till de misstänkta fildelarna.

Så går piratjakten till – steg för steg

1. Filmbolagen samarbetar med advokatbyråer och teknikleverantörer som kan spåra vilka IP-nummer som använts för att ladda ned filmer via bit-torrent-teknik. Den som laddar ned bidrar även genom att samtidigt ladda upp delar av samma fil till andra.

2.  Advokatbyråerna går till svenska domstolar för att kräva ut kunduppgifter från de stora internetleverantörerna. På så sätt får de ut namn på de misstänkta fildelarna.

3. Standardiserade kravbrev, eller erbjudanden om förlikning, skickas ut till tusentals svenskar.

4. Den som vägrar att betala hotas att dras inför rätta, där skadeståndskraven kan bli mycket högre. I nuläget finns dock inga uppgifter om att detta verkligen har skett.

Läs mer