Breakit - "Därför vill Uber Eats och Foodora bli av med all sin personal"
Kristoffer Rengfors spanar in i framtiden, och ser tjänster som Uber Eats och Foodora utan människor. Foto: Towe Boström samt pressbild.

"Därför vill Uber Eats och Foodora bli av med all sin personal"

Breakit
Breakit
19 maj 2017, kl 11:23

"Cykelbuden som trampar på för växelpengar i snålblåsten med en gps och powerpack har bara ett högre mål. Att samla in data för att drönare i framtiden ska kunna ta deras jobb", skriver Kristoffer Rengfors efter Breakits granskning.

Breakit
Breakit
19 maj 2017, kl 11:23

39 kronor i timmen för att leverera mat på cykel för Uber Eats, eller att som Foodora förlora 60 kronor per körning. Det kan tyckas vara rent vansinne och affärsmodeller som inte fungerar alls. Både ja och nej. Cykelbuden är nämligen inte här för att stanna. Inte för att idén är dålig eller för att efterfrågan på hemkörd mat inte finns. Utan för att de aldrig varit tänkta som något annat än en tillfällig lösning.

LÄS MER: Jag cyklade i två veckor för Uber Eats – tjänade 39 kronor i timmen

För de som har lyssnat på någon från Uber när de beskriver företagets vision och roadmap blir det genast glasklart. "The reason Uber could be expensive is because you're not just paying for the car — you're paying for the other dude in the car. When there's no other dude in the car, the cost of taking an Uber anywhere becomes cheaper than owning a vehicle” sa Ubers VD Travis Kalanick redan 2014.

Planen på lång sikt är att inte ha några som helst lönekostnader för transport. Varken i taxibilarna eller vid matleveranser. Varje gång ett cykelbud trampar från Phils Burger, eller en Uber Black hämtar upp på Stureplan, handlar det egentligen inte så mycket om att tjäna pengar. Inte i nuläget.

Även om Ubers taxibusiness i Sverige, av vad jag kunnat snoka mig till, är en glimrande affär så är ändå alla intäkter i nuläget bara en fallskärm som bromsar investeringskostnaderna på väg mot något mycket större. Nämligen helt automatiska transporter utförda av maskiner, världen över. Cykelbuden som trampar på för växelpengar i snålblåsten med en gps och powerpack har bara ett högre mål. Att samla in data för att drönare i framtiden ska kunna ta deras jobb. Varje tag med tramporna är en ny serie datapunkter och därför värd så mycket mer än de få tjugor leverensen genererar i intäkter just nu. Den matapp som inte har den här strategin kommer förr eller senare att slås ut av de med överlägsen teknologi och mer data.

Mat levereras redan idag i olika stor skala av landburna drönare i London, Hamburg, Washington D.C och ett antal städer i Silicon Valley. Estländska Starship Technologies, startat av Skype grundaren Janus Friis, har där ett samarbete med flera e-handlare och matappar. Företagets robotar har rullat på gatorna i över ett år redan. Enligt brittiska Just Eat, som gör i princip samma sak som Foodora och Uber Eats, kostar en leverans inom en radie på tre miles (ca 4,8 km) med Janus Friis robot ett ynka pund jämfört med de tre till sex pund en mänsklig kurir kostar. Ett företag som bara har byggt självkörande leveransrobotar sedan 2014 gör alltså redan jobbet för en sjättedel av pengarna. Med detta går också leverantörens marginaler från usla eller negativa till en helt annan nivå. Amazon gör liknande tester i USA och Storbritannien just nu, med flygande drönare. De kanske inte lämpar sig lika bra med mat men framtiden kommer säkerligen innehålla en mix av körande, flygande, flytande och springande drönare på det här området.

Med automatiserade leveranser öppnas också idag rent olönsamma områden med låga volymer upp. Allt från villaområden i storstäder till mindre orter. En robot kan på sikt göra vilken håla som helst med någon enstaka leverans per dygn, även mitt i natten om så krävs, till ett lönsamt distrikt. Och den kommer ändå inte kräva lön för tiden den får vänta. Det enda som krävs är att fotarbetet med teknologi, användare och avtal med leverantörer är gjort. Det gör Uber och Foodora nu.

Olyckorna är en anledning till varför de inte vill ha några cyklister egentligen. Då måste man ju garantera deras arbetsmiljö. Sånt är dyrt.

LÄS MER: Foodora granskas av Arbetsmiljöverket – kritiseras för stora brister

En snabbkurs i Ubers plan för världsherravälde ges genom att bryta ner företagets verksamhet i fyra mindre bitar. 1. Investera i teknologi. Dyrt och kräver stor lönebudget 2. Skriva avtal, utmana monopol och skaffa samarbeten världen över. Svårt, dyrt och tidsödande. 3. Bygga varumärke och rekrytera användare. Svårt och tidsödande. 4. Leverera själva tjänsten. En resa från punkt A till B för en människa eller ett föremål. Enkelt arbete i gigantiska volymer men idag för dyrt. Imorgon nästan gratis för den som skött punkt 1-3.

Att dra slutsatsen att tjänster med matbud inte kommer att fungera på grund av lönekostnader i ett land som Sverige, eller att företagen är ute för tidigt, är att göra det för lätt för sig. Den analysen bygger på att tjänsterna är byggda för en marknad som den ser ut idag. Men kurs 101 i entreprenörskap är att idag bygga en tjänst som är anpassad för teknik som kommer imorgon. För om det är något som alltid är sant så är det att allt förändras. Imorgon kommer aldrig att vara likadan som idag. Och tekniken kommer med stormsteg. Den som har mest data att mata algoritmerna med vinner när den långsammare lagstiftningen väl tillåter maskiner att köra fritt på gator och trottoarer.

Även om det givetvis är helt förkastligt att i Sverige 2017 betala en människa 39 kronor i timmen så är det viktigt att inte missa skogen för alla träd. Det här sätter fingret på en betydligt större fråga än minimilönen. En mer intressant debatt, åtminstone långsiktigt, är den om hur samhället ska göra när nya jobb inte skapas. För teknikjättar som Uber kommer i framtiden inte att vara några jobbskapare. Utan tvärtom. Att någon ens tar jobbet för 39 kronor i timmen idag beror enbart på en enda sak: en måste jobba för att försörja sig. Den sanningen kommer att utmanas snabbare än vad de allra flesta ens vill föreställa sig. För om några år kommer transportbolag, vare sig de heter Uber eller något annat, inte att erbjuda ens en enda krona i lön för leveranserna.

Kristoffer Rengfors - Marknadchef Flightmate AB, som driver bland annat Flygresor.se. Fd teknikskribent och chefredaktör för Metro

Läs mer om:

Supporters

Läs fler artiklar
Läs nästa artikel