Förslaget om en finansskatt har mött hård kritik, bland annat från fintech-bolag. Utgångspunkten för förslaget var att finansiella tjänster är momsbefriade och att det därför är rimligt att de företag som säljer dem betalar lite mer i andra former av skatt.
Nu skrotar regeringen förslaget, i samråd med budgetpartnern Vänsterpartiet. Orsaken är bland annat att fintechbolag skulle drabbas på ett sätt som inte var tänkt från början.
Nyheten skickades ut under fredagskvällen – en synnerligen ovanlig tidpunkt för regeringen att gå ut med viktiga besked.
"I processen har det framkommit att förslaget skulle kunna få konsekvenser för bland annat de ömsesidiga livbolagen och den snabbväxande finansiella tekniksektorn som inte var avsedda. Regeringen kommer därför inte att gå vidare med förslaget", skriver finansminister Magdalena Andersson och finansmarknadsminister Per Bolund i ett uttalande.
Planen är att i stället ta fram ett nytt förslag, som riktar in sig mer specifikt på traditionella banker. Det förslaget kommer sannolikt också att omfatta bolag som Klarna, som har ansökt om att få bli bank.
Huvuddelen i det nya förslaget är, att döma av det pressmeddelande som regeringen skickade ut på fredagskvällen, att höja bankernas avgifter till den så kallade resolutionsreserven.
"Resolutionsreserven är en viktig del i systemet för krishantering i den finansiella sektorn. Den kan användas för att bidra till återkapitalisering av en bank i kris", skriver regeringen i ett uttalande.
Att förslaget om en finansskatt skulle falla var inte helt oväntat. För bara ett par veckor sa finansminister Magdalena Andersson att det är "tveksamt om den (finansskatten) uppfyller sitt syfte".