Sök

Regeringen slopar finansskatt

Finansskatt

Magdalena Andersson är finansminister. Foto: Noella Johansson / TT

Olle Aronsson

Olle Aronsson

Medgrundare

Regeringen och Vänsterpartiet är överens om att inte gå vidare med förslaget om en skatt på hela finanssektorn. I stället förbereds ett nytt förslag, riktat mer specifikt mot banker.

Förslaget om en finansskatt har mött hård kritik, bland annat från fintech-bolag. Utgångspunkten för förslaget var att finansiella tjänster är momsbefriade och att det därför är rimligt att de företag som säljer dem betalar lite mer i andra former av skatt.

Nu skrotar regeringen förslaget, i samråd med budgetpartnern Vänsterpartiet. Orsaken är bland annat att fintechbolag skulle drabbas på ett sätt som inte var tänkt från början.

Nyheten skickades ut under fredagskvällen – en synnerligen ovanlig tidpunkt för regeringen att gå ut med viktiga besked.

"I processen har det framkommit att förslaget skulle kunna få konsekvenser för bland annat de ömsesidiga livbolagen och den snabbväxande finansiella tekniksektorn som inte var avsedda. Regeringen kommer därför inte att gå vidare med förslaget", skriver finansminister Magdalena Andersson och finansmarknadsminister Per Bolund i ett uttalande.

Planen är att i stället ta fram ett nytt förslag, som riktar in sig mer specifikt på traditionella banker. Det förslaget kommer sannolikt också att omfatta bolag som Klarna, som har ansökt om att få bli bank.

Huvuddelen i det nya förslaget är, att döma av det pressmeddelande som regeringen skickade ut på fredagskvällen, att höja bankernas avgifter till den så kallade resolutionsreserven.

"Resolutionsreserven är en viktig del i systemet för krishantering i den finansiella sektorn. Den kan användas för att bidra till återkapitalisering av en bank i kris", skriver regeringen i ett uttalande.

Att förslaget om en finansskatt skulle falla var inte helt oväntat. För bara ett par veckor sa finansminister Magdalena Andersson att det är "tveksamt om den (finansskatten) uppfyller sitt syfte".

Fakta: Vad var finansskatten?

• Regeringen Löfven tog i maj 2015 beslut om att ta fram ett förslag till en speciell skatt på den finansiella sektorn.

• Motivet som presenterades var att den skattefördel som finanssektorn har då dess tjänster är momsbefriade skulle motverkas.

• I november 2016 lämnade regeringens utredare sitt förslag. Linjen var att bolag i den finansiella sektorn skulle beskattas med 15 procent av dess sammanlagda lönekostnader. Detta skulle generera 7 miljarder årligen till statskassan.  

• Förslaget var ute på remiss till den 15 februari 2017. Enligt utredarens förslag skulle finanskatten, som i praktiken skulle bli en extra arbetsgivaravgift för bolag i den finansiella sektorn, träda i kraft 1 januari 2018.

• Alla bolag i den finansiella sektorn som är momsbefriade (bank- och finansieringstjänster, värdepappershandel och därmed jämförlig verksamhet samt försäkrings- och återförsäkringstjänster) skulle ha betalat den nya skatten.

• Den 24 januari 2017 meddelade dock regeringen att den skrotar förslaget om en finansskatt.

Källa: SOU 2016:76 "Skatt på finansiell verksamhet"

Läs mer