Sök

SVT försöker ta en för laget – men begår sannolikt ändå brott

Emanuel Karlsten Foto: Press / Johan Nilsson / TT /

Emanuel Karlsten

Emanuel Karlsten

Krönikör

Det mesta pekar på att SVT begår brott när de filmar med drönare - och SVT verkar vara medvetna om det. Ändå väljer man att ta striden.

Helgens nyhet om att SVT ignorerar Högsta förvaltningsdomstolens beslut om att drönare är övervakningskameror har varit en viktig livlina för drönarbranschen i Sverige. Att en så stor och mäktig aktör går före skulle kunna innebära att de “tar en för laget”. De köper både sig själv och branschen tid, i väntan på en lagändring.

Men de verkar inte ha särskilt mycket på fötterna.

SVT:s radikala beslut i helgen var förvånande. Inte minst eftersom att branschorganisationen Tidningsutgivarna (TU) så uppgivet kommenterat domen några dagar tidigare. Organisationen har till uppgift att bevaka och ge expertis kring exakt sådana här branschöverskridande frågor och de vet rimligtvis vad de pratar om. Deras bedömning var att domen innebar slutet för journalistisk fotografering från drönare.  

Därför kom SVT:s punkiga hållning som en överraskning för TU. Men en glad överraskning. För TU väljer att sluta upp bakom SVT.

"Det är ett förhållningssätt som vi ytterst sympatiserar med och som vi även kan ställa oss bakom tills att det är ytterligare utrett", säger TUs vd Jeanette Gustafsdotter i ett mejl.

Men samtidigt poängterar hon att TU inte tror att det håller juridiskt.

Bakgrunden är följande: Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är grundlagar som ibland trumfar övrig lag. Men lagen är tydlig med att inga undantag ska gälla när det handlar om hur information anskaffas. Det innebär att man till exempel inte kan göra inbrott, stjäla uppgifter, publicera och hänvisa till tryckfrihet för att slippa straffansvar för inbrott. Anskaffandet är fortfarande olagligt.

Det är här det blir komplicerat för drönarfilmer.

Eftersom domen från Högsta förvaltningsdomstolen tar fasta på hur filmandet sker, inte vad som filmas, är det själva filmandet som är problematiskt. Därför spelar det ingen roll om fotot ska användas för grundlagsskyddade medier. Eftersom Högsta förvaltningsdomstolen likställer drönarfoto med kameraövervakning och därför är det lika problematiskt som att SVT hade satt upp och filmat med en obevakad kamera i centrala Stockholm.

Allt det här vet SVT. Och när jag ber dem utveckla sitt ställningstagande utifrån TU:s invändningar konstaterar de bara att det är "subtil juridik". De vill inte svara på om de "tar en för laget", hur villiga de är att ta det till domstol, eller om de kan utveckla sitt resonemang.

"Vi vet att det finns stort intresse kring frågan. Men som jag skrev är vi inte klara med vårt långsiktiga ställningstagande.", skriver Maria Groop Russel, chef för divisionen för digital utveckling i ett mejl.

Och det är antagligen så man ska se det. Som ett kortsiktigt ställningstagande, ett sätt att vinna tid.

Och det verkar fungera.

När IDG gjorde en sammanställning av vad som nu gäller kring drönarfotografering citeras Malin Ricknäs på Datainspektionen. Och hon är plötsligt något svävande i svaret när det gäller drönarfotografer med utgivningsbevis.

"Där finns en grundlag som står över kameraövervakningslagen. Den typen av medier bör titta på om de använder drönarna i en verksamhet som är grundlagsskyddad och i så fall går yttrandefrihetsgrundlagen över kameraövervakningslagen. Men där finns det inget avgörande för vi har inte fått någon sådan prövning till oss".

Det är sannolikt det avgörandet och den tid det tar för den processen som SVT hoppas på.

Och det är därför som också TU ställer sig bakom det.

Det skapar andrum för drönarflygandet, åtminstone för de som kan göra det som en del av en redaktionell, grundlagskyddad verksamhet.

Fotnot: Även SVT:s branschorgan Utgivarna är kontaktade inför skrivandet av artikeln. VD Per Anders Broberg väljer att inte kommentera det ytterligare, men tycker SVT:s drag är “intressant”.

Läs mer