Enligt flera sammanställningar finns det nu närmare 1000 "blockchain"-baserade bolag världen över och nästan varje dag startas ett nytt där grundarna söker riskkapital.
Konsulterna kan kapitalisera på den enorma förvirring som råder kring begreppet blockchain. Deras presumtiva kunder, exempelvis banker, drivs till stor del av så kallad fear of missing out – eftersom de varje dag får höra att blockchain är viktigt, men de har ingen större förståelse för vad det egentligen är.
Så vad är "blockchain"?
Enkelt uttryckt är det ett begrepp som uppkom ur bitcoin-hysterin efter att folk tröttnat på så kallade "altcoins", det vill säga kopior av bitcoin. Ingen av dessa kopior lyckades.
Såhär några år efter den mest hysteriska altcoin-hypen finns det dock fortfarande många som drömmer om att bli rika snabbt på samma sätt som några av de verkligt tidiga bitcoin-grävarna blev. Man vill skapa sin egen kopia, utan att fatta vad det egentligen är som ger bitcoin sitt värde.
Nu säger till exempel det nystartade svenska "blockchain"-bolaget Norbloc att de ska hjälpa bankerna med reglerna kring "know your customer" – alltså detta att bankerna måste känna till vilka de handlar med.
Men det har ingenting alls med "blockchain" att göra, och är ett bra exempel på den förvirring som ofta uppstår kring "blockchain". Svenska Cryex har också försökt göra något liknande med "blockchain-teknik", och misslyckats.
Ordet "blockchain" dök först upp i själva koden till den första bitcoin-klienten, där orden "block chain" (med ett mellanslag) förekom. Det är benämningen på den ständigt växande och distribuerade databasen som ligger till grund för bitcoin, som fungerar som en sorts bokföringsfil.
Poängen med blockkedjan är att vem som helst ska kunna ansluta sig till dess nätverk och verifiera eller överföra transaktioner i nätverket. Det kallas för en decentraliserad lösning.
Blockkedjan är helt enkelt en slags databas. Men dess säkerhet är helt beroende av att det nätverk som driver den förfogar över mer processorkapacitet än någon som skulle vilja attackera databasen.
Bitcoins blockkedja säkras av energi istället för lösenord, i form av elektricitet. Det är ett helt nytt sätt att säkerställa data. Men det är ett mycket långsamt system jämfört med moderna databaser, och det passar inte finansinstituten.
En blockkedja uppdateras med många sekunders eller minuters fördröjning.
Det är snigelfart jämfört med de databaser som sociala nätverk eller banker använder och som kan uppdatera många olika delar av sitt innehåll synkront och på bara mikrosekunder.
Det finns flera poänger med att behålla de manuella "checkpunkterna" i sådana system, så att inte en hacker plötsligt kan gå in och ändra på mängder av känslig information knutet till privatpersoner eller företag.
Blockchain-konsultbolagen tänker sig en så kallad "federaliserad" blockkedja, där bara vissa utvalda aktörer har tillgång (till exempel ett antal banker, medelst lösenord). Men att då använda blockchain blir oerhört ineffektivt. Själva poängen med blockkedjan som lösning är att man inte ska behöva ha lösenord, id-kort eller andra klassiska know your customer-kontroller.
Det kan därför tyckas förbluffande att så många konsulter vill sälja på företag "blockchain"-tjänster. Men så fungerar ofta hajp-cyklerna inom IT-världen. Vd:ar, finanschefer och inköpare har helt enkelt inte haft tid och möjlighet att sätta sig in i vad den senaste tekniken egentligen innebär, vilket skapar en perfekt marknad för IT-konsulter att raka in riskkapital och timarvoden.
Det enkla rådet till bolagsledningar blir alltså: Var mycket skeptisk till "blockchain". Ställ klara och tydliga frågor och kräv svar som man enkelt förstår.
Hur, precis, i praktiken, steg-för-steg, med exemplifierande use-cases, skulle tekniken effektivisera?
Det är något som de där 1000 bolagen hittills haft mycket svårt att tydliggöra.