Låt mig börja med det viktigaste. Jag är övertygad att internet är det bästa som har hänt vår planet. Internet ger mänskligheten – jämfört med tidigare generationer – helt oanade möjligheter att mötas och dela kunskap och glädje.
Men detta innebär inte att de människor som tillhandahåller internet är speciellt goda människor. IT-entreprenörer, UX-utvecklare, bloggare och programmare med flera i Breakits läsekrets har exakt samma rättigheter, och även skyldigheter, som alla andra i samhället.
Det faktum att dessa människor 2016 skapar produkter och tjänster som underlättar och förbättrar livet för miljarder människor jorden runt betyder inte att de ska slippa att betala skatt.
De ska inte ha förtur i bostadskön. Och påståendet att det bör skapas speciella optionsprogram för människor med digital kompetens är befängt. Att det i veckan ska demonstreras utanför Sveriges riksdag för att dessa krav ska få tumme upp i parlamentet är så pinsamt att jag skäms.
För det är viktigt att komma ihåg att digitaliseringen är lika plågsam som härlig. För de tusentals taxichaufförer som de facto inte är anslutna till Uber är det vidrigt. För alla journalister som inte vill eller kan live-blogga på Twitter och Facebook från att de vaknar till de somnar är det lika hemskt.
De globala, digitala drakarna har gjort många duktiga, erfarna medarbetare i den gamla transport- och medieindustrin arbetslösa eller bara sänkt värdet på deras arbete radikalt. Samma plågsamma omvandling kommer att drabba alla andra branscher. Det är viktigt att vi som arbetar med internet 2016 och älskar internet förstår detta och är ödmjuka. Tyvärr visar internet-arbetarnas självbild i Stockholm 2016 inga tecken på självinsikt. Tvärtom - mycket vill ha mer.
Jag tycker att det värsta med Spotify-ägarnas utspel för några veckor sedan var det faktum att de inte sagt flaska mer än sitt öppna brev. Jag har inte sett en enda intervju eller debatt med vd:n Daniel Ek och styrelseordföranden Martin Lorentzon om dessa frågor.
De har kört ut sina krav och är helt ointresserade av dialog. De agerar som om de var IT-gudar långt över vanliga människor. Detta är allvarligt och ett brott mot den svenska kulturen av samtal och grupparbete som har lett fram till företag som våra fantastiska digitala enhörningar.
Jag var förra året på Spotifys konferens Symposium i Grand Hôtel i Stockholm. För att komma in blev jag vägd på guldvåg och funnen godkänd. Med tro inte att jag som journalist kunde röra mig fritt inne i Vinterträdgården. Det fanns tre olika områden för de 200 personerna på plats.
De finaste människorna hade sina egna hagar och där fick Daniel Ek och gänget spegla sig med likasinnade. Detta är okej när man (inga kvinnor syntes i dessa hagar) kör sitt eget kalas. Men att föra ut denna moral i resten av samhället är inte okej.
I Kalifornien trängs just nu världens ledande IT-stjärnor. Det är viktigt för oss som läser Breakit varje dag att förstå att de är avskydda av lokalbefolkningen.
Människor med icke-digitala jobb i Kalifornien gillar inte att IT-arbetarna driver upp deras hyror och bostadspriser och tränger bort vanligt liv ur stadsmiljön. Google, Apple och Facebook har byggt slutna reservat utanför stadskärnorna där bara de redan utvalda kommer in.
Jag tycker att detta är avskyvärt och tror på sikt att detta kommer att bli slutet för dessa företag. För människan är i grunden en social varelse och det är genom urban pluralism som vårt universum växer. I San Francisco kastar lokalbefolkningen sten på bussarna som transporterar Google- och Facebook-medarbetarna till sina arbeten.
Jag förstår detta. Och jag tycker att alla som planerar att “demonstrera” på onsdag för att följa upp Spotifys krav ska fundera på varför. Anledningen till att Spotifys högsta ledning inte deltar i debatten är att de vet om att de saknar argument att vinna den. Det är också därför Gud varit tyst sedan hen skapade universum.