Under förra årets upplaga av techkonferensen Slush i Helsingfors delade jag taxi med en dansk riskkapitalist. I ett samtal om den nordiska mobilspelssuccén lade hon fram idén om att investerare som går in i bolag som Rovio, Supercell och King borde ställa långtgående krav på att få utdelningar.
Det långsiktiga målet skulle vara att lägga ner verksamheten. Enligt hennes resonemang var det bättre att krama ur så mycket pengar som möjligt ur sitt enda hitspel, tills folk tappar intresset, än att försöka satsa vidare för att skapa en ny ännu större hit.
Som entreprenör har jag svårt att hålla med - men argumentationen visar med all önskvärd tydlighet hur finansmarknadens intressen ofta går stick i stäv med bolagsbyggarens.
Activision Blizzards bud på svenska King verkar så vitt jag kan bedöma vara positivt för bägge bolagen, operativt och vad gäller produktutveckling.
Den amerikanska speljätten vill bredda sin verksamhet ytterligare. King, som fortfarande har Candy Crush Saga som sin största men krympande inkomstkälla, kommer må bra av att vara en del av en större struktur där pressen på att leverera en likadan jättehit blir mindre.
Men för den som köpte aktier i King vid börsnoteringen förra året är det mindre roligt. Budet på 18 dollar per aktie är 20 procent lägre än introduktionskursen. Budpremien, jämfört med måndagens stängningskurs, är ytterst blygsamma 16 procent.
Jag noterar precis som en del andra att utvecklingen i svenska kronor ser betydligt bättre ut eftersom dollarn har stärkts sedan King klev in på börsen. Det roar säkert de svenska grundare som nu säljer sina aktier men är en klen tröst för de amerikanska fonder som investerade vid noteringen.
Valutaeffekten är ett för vissa turligt sammanträffande som inte förändrar den övergripande bilden av börsnoteringen som misslyckad.
King-grundarna har byggt ett enormt framgångsrikt bolag, roat många miljoner människor och skapat arbetstillfällen både i Sverige och utomlands. Men de borde aldrig ha satt bolaget på börsen.
En börsintroduktion ska ske med målsättningen att skapa långsiktigt värde för alla som går in som ägare. Det kunde King inte leverera, och nu efter ett och halvt år ger bolaget upp.
Nästa gång ett svenskt mobilspelsbolag vill notera sig lär investerarna vara betydligt mer skeptiska. Frågan är om inte den danska riskkapitalisten hade rätt - åtminstone ur aktiemarknadens perspektiv.