Sök

Obligatorisk övervakning och skatt på länkar – vad är egentligen på väg att hända?

Sociala medierEUEU-kommissionen

Foto: Istockphoto.com / Montage

Tobias Blixt

Tobias Blixt

Reporter

Flera förändringar i upphovsrätten är på väg att röstas igenom i EU-parlamentet. Förslagen kan få stora konsekvenser för hur vi framöver får använda internet.

Under onsdagen ska EU-parlamentets juridiska kommité JURI rösta om flera förändringar i en reform av upphovsrättsdirektivet. Det är det sista stoppet för förändringar i förslaget innan det kan röstas igenom i EU-parlamentet och gå vidare till trilogmöte.

De nya förändringarna har väckt skarp kritik. Bland annat skickade 70 tongivande personer från tech- och internetvärlden ett brev till EU-parlamentet för att protestera mot förslaget om ett obligatoriskt innehållsfilter på sajter.

Breakits krönikör Emanuel Karlsten har skrivit vad han tycker om förslagen och varför det är viktigt att prata om de föreslagna ändringarna i upphovsrättsdirektivet.

Så vad handlar det här om egentligen?

Vi reder ut.

Ett verktyg för övervakning och kontroll av användarna.

# Artikel 13 – Ett obligatoriskt innehållsfilter

Artikel 13 är den del i det omarbetade upphovsrättsdirektivet som fått mest kritik. Förslaget går i korthet ut på att alla sajter som tar emot en större mängd material för uppladdning måste införa ett filter som söker igenom innehållet efter upphovsrättsskyddat material.

Syftet med förslaget är att stoppa spridningen av andras verk på ett sätt som medför att de inte får någon ersättning. Det ska exempelvis inte vara möjligt för privatpersoner att ladda upp låtar, bilder, texter eller annat material som de inte äger rättigheterna till.

Den här typen av teknik existerar redan. Youtube söker exempelvis igenom alla videoklipp som laddas upp på plattformen för att hitta skyddad ljud eller bild. Ofta raderas inte materialet på plattformen, men däremot kan användarna inte tjäna pengar på innehållet.

Enligt förslaget ska den här typen av filter bli obligatoriskt för många aktörer som låter användare kan ladda upp innehåll.

Några av personerna som har kritiserat förslaget är world wide webs grundare Tim Berners-Lee, Wikimedias medgrundare Jimmy Wales och internetpionjären Vint Cerf.

Kritik som riktats mot "Artikel 13" är bland annat:

1. Tekniken riskerar att bli både en kostnad och börda för mindre aktörer, något som minskar startups chanser att konkurrera med stora jättar inom internettjänster.

2. Det finns en risk att den här typen av filter förvandlar internet från att vara en öppen plattform för delande av idéer, till att vara ett verktyg för övervakning och kontroll av användarna.

3. Projekt som bygger på öppen källkod, fria licenser och olika typer delande eller samarbete kan drabbas. Exempel som lyfts fram är Wikipedia och GitHub.

Andra kritiker menar att drabbar innehåll som antingen är lagligt, eller som de flesta ser som helt naturligt. Med det menas att filtret kan ha svårt att upptäcka skillnader mellan originalverk och parodier, dessutom kan memes, gifar och videoklipp som innehåller skyddat material fastna i filtret.
 

Tanken är att lagen ska ge medier ekonomisk ersättning från sajter som visar upp korta bitar av innehållet vid delning.

Artikel 11 – avgifter för att länka till nyheter

Har ofta kallats för länkskatt, men är egentligen en typ av licensavgift.

Förslaget innebär att aktörer ska skriva på avtal med nyhetsmedier för att få visa delar av deras material i samband med delning. En omarbetad version av förslaget har undantagit privatpersoner från avgiften, men för medier kan det här få stor effekt.

Tanken är att lagen ska ge medier ekonomisk ersättning från sajter som visar upp korta bitar av innehållet vid delning. Förslaget kan potentiellt ha stor påverkan på tjänster som samlar in nyheter från många olika källor.

Den här typen av länkar ska redaktioner få ersättning för – om förslaget från EU-parlamentet går igenom.

Företag som Twitter, Google, Facebook och Pinterest riskerar att drabbas av den här typen av avgifter. Men det kan få olika konsekvenser, vilket blir tydligt om vi kollar på två länder där den här typen av avgift har testats.

Spanien har sedan flera år tillbaka infört en egen version av den nya lagen, vilket medfört att Google News helt stängt ned sin tjänst i landet.

I Tyskland har liknande regler prövats, men där har Google istället krävt gratislicenser från nyhetsmedier som vill synas i sökförslag och nyhetstips hos sökjätten.

Kritiker menar bland annat att det minskar möjligheterna att diskutera och kritisera nyheter på andra plattformar.

Läs mer